Huvudlinje 01 av 10
Den klassiska grunden
Försokratikerna → Platon → Aristoteles
Försokratikernas frågor om naturen, Sokrates och Platons strid mot sofisterna och Aristoteles vändning mot de konkreta tingen lägger grunden för nästan allt västerländskt tänkande.
Steg 1 av 4 · ca 600–400 f.Kr.
Försokratiker
Det börjar i de grekiska städerna vid Medelhavets kuster. Thales och hans efterföljare frågar vad allt består av, och de svarar med resonemang i stället för myter. Parmenides säger att det som finns är oföränderligt. Herakleitos säger att allt flyter.
Antiken
Steg 2 av 4 · 400-talet f.Kr.
Sofister
I 400-talets Aten flyttar intresset från naturen till människan. Sofisterna lär ut hur man vinner en debatt. Om lag och moral bara är överenskommelser, finns det då något som är sant för alla?
Antiken
Steg 3 av 4 · ca 400–350 f.Kr.
Platonism
Sokrates svarar ja, och betalar med sitt liv. Hans elev Platon bygger svaret till en hel filosofi. Bortom den föränderliga sinnevärlden finns idéerna: det rättvisa, det sköna och det goda i sig.
- Bygger på FörsokratikerPlaton ärver försokratikernas frågor: Parmenides oföränderliga vara och Pythagoras matematik går igen i idéläran.
- Reagerar mot SofisterMot sofisternas relativism hävdar Platon att det finns en sanning och ett gott som inte beror på vad vi tycker.
Antiken
Steg 4 av 4 · ca 350–320 f.Kr.
Aristotelism
Aristoteles, Platons elev, tar ned idéerna på jorden. Formen finns i tingen, och den som vill förstå världen måste undersöka den. Med Platon och Aristoteles är de två poler satta som filosofin sedan rör sig mellan.
- Bygger på PlatonismAristoteles studerade i tjugo år vid Akademin. Han behöll Platons frågor men flyttade formerna in i tingen själva.
Antiken