Analytisk filosofi · 1930-talet–
Vetenskapsfilosofi
Hur fungerar och utvecklas vetenskapen? Popper menade att teorier ska kunna falsifieras, Kuhn att vetenskapen rör sig genom paradigmskiften, och Quine att ingen sats är helt immun mot revidering.
Wien, 1919. Den sjuttonårige Karl Popper har på några månader mött fyra läror. Han har varit marxist och lämnat det. Han har arbetat som frivillig på psykologen Alfred Adlers mottagning för barn och läst Freud. Och han har läst om Einsteins nya teori, som just har ställts inför ett prov: under en solförmörkelse i maj mätte en engelsk expedition om stjärnljuset böjs av solen så mycket som teorin kräver. Det gjorde det.
Popper slås av en skillnad. Marxister och psykoanalytiker finner bekräftelser överallt, och vad som än händer passar in. Einstein hade angett i förväg vilket resultat som skulle fälla hans teori. Vad är det som skiljer vetenskap från det som bara ser ut som vetenskap?
Bakgrund
Frågor om vetenskapens metod är lika gamla som vetenskapen. Men som eget ämne tog vetenskapsfilosofin form på 1920- och 1930-talen, i och omkring Wienkretsen. De logiska positivisterna ville visa att vetenskapens satser, till skillnad från metafysikens, kan bekräftas genom iakttagelser. De tänkte sig vetenskapen som ett växande förråd av prövade sanningar.
Den bilden hade ett gammalt problem inbyggt. David Hume hade visat att inget antal iakttagelser kan bevisa en allmän lag. Tusen vita svanar visar inte att alla svanar är vita. Samtidigt hade fysiken just genomgått en omvälvning. Newtons mekanik, den bäst bekräftade teori som funnits, hade ersatts av Einsteins. Om inte ens den var säker, vad var då vetenskaplig kunskap?
Svaren kom från flera håll. Popper vände på bekräftelsetanken. Amerikanen Quine, skolad i pragmatismens tradition, angrep föreställningen att enskilda satser prövas var för sig. Fysikern Thomas Kuhn gick till historien och fann att vetenskapen aldrig hade arbetat så som filosoferna beskrev.
Grundtankar
En teori ska kunna vederläggas
Inga iakttagelser kan bevisa att alla svanar är vita, men en enda svart svan visar att det är falskt. Popper gör den skillnaden till grund. En teori är vetenskaplig om den förbjuder något, så att ett möjligt resultat skulle fälla den. Vetenskapen går framåt genom djärva gissningar och allvarliga försök att motbevisa dem. De teorier vi har är de som hittills har överlevt.
Teorier prövas som en helhet
Quine påpekade att en förutsägelse aldrig följer ur en ensam hypotes. Den följer ur hypotesen tillsammans med antaganden om instrument, omständigheter och annan teori. När förutsägelsen slår fel vet vi att något i knippet är falskt, men inte vad. Våra övertygelser liknar ett nät som bara rör vid erfarenheten längs kanterna. Ingen sats är skyddad mot ändring.
Normalvetenskap är att lösa pussel
Kuhn fann att forskare för det mesta inte prövar sina grundantaganden. De arbetar inom ett paradigm: ett mönsterexempel på god forskning, med tillhörande teori, metoder och frågor. Paradigmet anger vilka problem som finns och vad som räknas som lösning. Resultat som inte stämmer läggs åt sidan som gåtor att lösa senare.
Vetenskapen ändras genom revolutioner
När avvikelserna blir för många uppstår en kris, och ett nytt paradigm kan ta över, som när Kopernikus ersatte Ptolemaios eller Einstein Newton. Före och efter betyder orden olika saker, och det finns ingen gemensam måttstock som tvingar fram valet. Kuhn jämför med bilden som kan ses som anka eller kanin. Forskarna ser efteråt en annan värld.
Metodregler har alltid brutits
Imre Lakatos försökte förena Popper och Kuhn: det som bedöms är hela forskningsprogram, som är framgångsrika så länge de förutsäger nya fakta. Hans vän Paul Feyerabend drog en vildare slutsats. Galilei bröt mot sin tids alla regler för god vetenskap och hade rätt. Den enda princip som inte hindrar framsteg är att vad som helst går an.
Utveckling
- 1934–1945
Popper
Forskningens logik kommer ut i Wien 1934. Popper flyr till Nya Zeeland 1937 och skriver där Det öppna samhället och dess fiender.
- 1951–1962
Helheten och historien
Quines uppsats om empirismens två dogmer 1951. Norwood Hanson visar 1958 att iakttagelser är teoriladdade. Kuhns bok kommer 1962.
- 1965–1975
Striden om rationaliteten
Vid en konferens i London 1965 möts Popper och Kuhn. Lakatos lägger fram läran om forskningsprogram, och Feyerabend ger ut Mot metoden 1975.
- 1975 och framåt
Efter de stora systemen
Sociologer studerar laboratorier på plats. Filosofer vänder sig till enskilda vetenskaper som biologi och ekonomi, och till frågan om teorierna beskriver en verklighet eller bara fungerar.
Invändningar
Forskare överger inte en teori vid första motgång
Uranus bana stämde inte med Newtons mekanik. Astronomerna förkastade inte Newton. De antog att det fanns en okänd planet, och 1846 hittades Neptunus. Kuhn och Lakatos visade att goda forskare regelmässigt skyddar sina teorier mot motbevis, och ofta med rätta. Poppers kriterium beskriver alltså inte hur vetenskap faktiskt går till, och det går knappast att följa.
Kuhn gör teorivalet till masspsykologi
Om paradigm inte kan jämföras med en gemensam måttstock, och övergången liknar en omvändelse, tycks vetenskapens historia sakna skäl. Lakatos skrev att sanningen hos Kuhn avgörs av pöbelns stämning. Kuhn värjde sig. Precision, räckvidd, enkelhet och fruktbarhet är värden som alla forskare delar, även om de inte ger entydiga svar. Han ansåg sig ha beskrivit en annan sorts rationalitet.
Är allt lika bra?
Feyerabend ville att föräldrar skulle få välja om barnen ska undervisas i vetenskap eller magi. Kritiker frågade om han flyger med plan som är byggda efter vilken lära som helst. Den radikala läsningen av Kuhn och Feyerabend ledde på 1990-talet till en hätsk strid, de så kallade vetenskapskrigen, där fysiker anklagade humanister för att förneka att naturen har ett ord med i laget.
Arvet
Kartan visar två linjer in. Från den logiska positivismen kommer frågorna, och Popper, Quine och Kuhn formade sina svar i kritik av den. Från pragmatismen kommer bilden av kunskap som felbar och självrättande, som Quine förde vidare. En linje går ut till den analytiska metafysiken: Quines syn att filosofin fortsätter vetenskapens arbete gjorde det åter möjligt att fråga vad som finns.
Ordet paradigmskifte har vandrat från Kuhns bok till näringsliv och politik och används i dag om nästan vilken förändring som helst. Poppers kriterium har åberopats i amerikanska domstolar för att avgöra om skapelsetro får undervisas som vetenskap.
Varje gång det diskuteras om en medicinsk behandling har stöd, om klimatmodeller går att lita på eller om en psykologisk studie går att upprepa, är det vetenskapsfilosofins frågor som ställs. Den så kallade replikationskrisen på 2010-talet, då många kända resultat inte gick att få fram igen, gav Poppers krav på hårda tester ny aktualitet.
Vanliga missförstånd
- ”En falsifierbar teori är en falsk teori.”
- Falsifierbar betyder att teorin skulle kunna visas vara falsk om den är det. Det är en dygd. Relativitetsteorin är i hög grad falsifierbar och har klarat alla prov hittills.
- ”Kuhn menade att vetenskap är en åsikt bland andra.”
- Han var fysiker och ansåg att vetenskapen gör verkliga framsteg i att lösa problem. Han ägnade resten av livet åt att förneka den relativism som lästes in i boken.
- ”Vetenskapen bevisar saker.”
- Efter Hume och Popper är de flesta eniga om att empiriska teorier aldrig kan bevisas slutgiltigt. De kan vara mycket väl prövade, vilket är något annat och tillräckligt.
Att läsa
- De vetenskapliga revolutionernas strukturThomas Kuhn · 1962
Ämnets mest lästa bok. Kort, full av historiska exempel och skriven för icke-filosofer.
- Vetenskap: gissningar och vederläggningarKarl Popper · 1957
Ett föredrag som inleder samlingen Conjectures and Refutations. Popper berättar själv om sommaren 1919 och drar slutsatserna.
- Vad är vetenskap egentligen?Alan Chalmers · 1976
Den vanligaste läroboken. Går igenom Popper, Kuhn, Lakatos och Feyerabend i tur och ordning.
- Mot metodenPaul Feyerabend · 1975
Provokationen. Läs kapitlen om Galilei och döm själv hur mycket som håller.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påPragmatism
Quine anknyter uttryckligen till pragmatismen: vi behåller de teorier som fungerar bäst som helhet.
- Reagerar motLogisk positivism
Popper ersätter verifiering med falsifiering, och Quine angriper positivismens grundläggande distinktioner.
Vart sedan
- Förs vidare avAnalytisk metafysik och medvetandefilosofi
När Quine gör filosofin till en del av vetenskapen blir det åter möjligt att fråga vad som finns, och metafysiken får ny legitimitet.