1800-talet · 1830-talet–
Positivism
Bara vetenskapligt prövbar kunskap räknas. Comte såg mänskligheten röra sig från ett teologiskt via ett metafysiskt till ett vetenskapligt stadium, och myntade ordet sociologi.
I april 1826 börjar en tjugoåttaårig privatlärare i matematik hålla en föreläsningsserie i sin våning i Paris. Bland åhörarna finns några av Frankrikes främsta vetenskapsmän. Han har lovat sjuttiotvå föreläsningar som ska ordna allt mänskligt vetande i ett system. Efter den tredje bryter han samman och förs till ett sinnessjukhus.
Auguste Comte återhämtade sig, tog upp serien igen 1829 och gav ut den i sex band. Hans tes var att mänskligheten håller på att växa ur både religion och metafysik, och att det enda verkliga vetandet är vetenskapens. Och om naturen går att förstå med vetenskap, varför inte samhället?
Bakgrund
Comte föddes 1798, under revolutionen, och växte upp i ett Frankrike som på fyrtio år hade prövat kungadöme, republik, skräckvälde, kejsardöme och kungadöme igen. Den gamla ordningen, buren av kyrka och kung, gick inte att återställa. Upplysningens kritik hade rivit den men inte satt något hållbart i stället. Comte sökte en ny grund för samhällelig enighet.
Han utbildades vid École polytechnique, ingenjörernas och matematikernas elitskola, och arbetade i sju år som sekreterare åt socialreformatorn Henri de Saint-Simon, som drömde om ett samhälle lett av industrimän och vetenskapsmän. Därifrån kom tron att vetenskapen skulle ta över den roll religionen hade haft.
Filosofiskt byggde han på empirismen. Av Hume hade han lärt att vi bara känner företeelser och deras regelbundna följd, aldrig tingens inre väsen eller yttersta orsaker. Comte gjorde den insikten till ett program. Ordet positiv betyder hos honom det givna, säkra och nyttiga, i motsats till det spekulativa.
Grundtankar
Tänkandet går igenom tre stadier
Varje gren av vetandet börjar teologiskt och förklarar händelser med gudars vilja. Sedan kommer ett metafysiskt stadium, där gudarna ersätts av abstrakta krafter och väsen. Till sist nås det positiva stadiet, där man nöjer sig med att fastställa lagar för hur företeelserna hänger samman. Detsamma gäller den enskilde, säger Comte: teolog som barn, metafysiker som yngling, fysiker som vuxen.
Fråga hur, inte varför
Vetenskapen söker inte tingens väsen eller första orsaker. Newton förklarar inte vad tyngden är. Han anger lagen för hur kroppar faller, och det räcker. Frågor som inte kan avgöras genom iakttagelse är inte djupa utan olösliga, och man bör lämna dem.
Vetenskaperna bildar en trappa
Comte ordnar vetenskaperna från den enklaste och mest allmänna till den mest sammansatta: matematik, astronomi, fysik, kemi, biologi och sist läran om samhället. Varje steg bygger på det föregående men har egna lagar. De nådde också det positiva stadiet i den ordningen. Samhällsläran är sist och svårast.
Samhället har lagar
För den nya vetenskapen skapade Comte ordet sociologi. Den har två delar. Statiken studerar vad som håller ett samhälle samman, som familj, arbetsdelning och gemensamma föreställningar. Dynamiken studerar hur det utvecklas. Samhället är mer än summan av individerna och kan inte förklaras ur den enskildes psykologi.
Veta för att förutse, förutse för att kunna
Kunskapens syfte är praktiskt. Den som känner lagarna kan förutse vad som händer och ingripa. När samhällets lagar är kända kan politiken upphöra att vara en strid mellan åsikter och bli en tillämpad vetenskap, på samma sätt som ingen röstar om astronomins resultat. Comte ville att sakkunniga skulle ha den andliga ledningen.
Utveckling
- 1830–1842
Kursen i positiv filosofi
De sex banden lägger fram trestadielagen och vetenskapernas ordning. Comte försörjer sig som examinator och förlorar tjänsten.
- 1844–1857
Mänsklighetens religion
Efter mötet med Clotilde de Vaux, som dör 1846, bygger Comte en kyrka med kalender, sakrament och helgon ur vetenskapens och konstens historia. Många anhängare lämnar honom.
- 1850–1880
Positivismen utan kyrka
Émile Littré i Frankrike och John Stuart Mill i England tar till sig metoden och avvisar religionen. Herbert Spencer förenar den med utvecklingsläran.
- 1880–1900
Spridning och ny form
Positivister är med och grundar republiken i Brasilien 1889. Fysikern Ernst Mach utformar i Wien en strängare variant, och Émile Durkheim gör sociologin till universitetsämne.
Invändningar
Människor är inte planeter
Den tyske filosofen Wilhelm Dilthey invände på 1880-talet att vetenskaperna om människan har ett annat föremål än fysiken. Naturen förklarar vi utifrån, med lagar. Människors handlingar och verk måste förstås inifrån, genom att man lever sig in i deras mening. Den som bara räknar regelbundenheter i ett samhälle missar det som gör det till ett samhälle. Ur invändningen växte hermeneutiken.
Sakkunnigas välde
Mill beundrade Comtes metod och förfärades av hans politik. Ett samhälle där en vetenskaplig prästkår bestämmer vad som får läras ut, och där avvikande åsikter betraktas som okunnighet, är ett andligt tyranni. Mill skrev att systemet var det mest fullständiga förtryck som någon människohjärna hade tänkt ut, möjligen med undantag för Ignatius av Loyolas.
Läran bryter mot sin egen regel
Trestadielagen är en sats om hela mänsklighetens historia och dess mål. Den kan knappast fastställas genom iakttagelse och liknar den historiespekulation som Comte ville avskaffa. Att bara vetenskapliga påståenden ger kunskap är inte heller ett vetenskapligt påstående. Samma invändning mötte senare den logiska positivismen.
Arvet
Kartan visar en linje in, från empirismen, och en linje ut till den logiska positivismen. Wienkretsen på 1920-talet tog över kravet att kunskap ska gå att pröva i erfarenheten och avvisandet av metafysik, men förenade det med den nya logiken och övergav Comtes historieschema och religion.
Sociologin finns som vetenskap. Detsamma gäller föreställningen att samhällsfrågor ska avgöras med statistik och utredningar, och att beslut ska vila på evidens. Orden sociologi och altruism är Comtes.
Den tydligaste yttre spåret finns i Brasilien, vars flagga sedan 1889 bär orden ordning och framsteg, hämtade ur hans valspråk. Hållningen att det bara finns en sorts verklig kunskap, den naturvetenskapliga, kallas i dag ofta scientism, och striden om den pågår.
Vanliga missförstånd
- ”Positivism betyder positivt tänkande.”
- Ordet har inget med optimism att göra. Det kommer av latinets positum, det givna, och syftar på att hålla sig till fakta.
- ”Comte ville avskaffa religionen.”
- Han ansåg att samhället behöver en religion och ägnade sina sista femton år åt att konstruera en. Thomas Huxley kallade resultatet katolicism minus kristendom.
- ”Positivismen och den logiska positivismen är samma sak.”
- Den senare uppstod nästan hundra år efteråt och sysslade främst med språkets logik. Den delar misstron mot metafysik men inte Comtes intresse för historia och samhällsreform.
- ”Comte menade att allt går att återföra på fysik.”
- Tvärtom. Varje vetenskap i hans trappa har lagar som inte kan härledas ur den föregående. Han var motståndare till att förklara biologi med kemi eller samhället med biologi.
Att läsa
- Om den positiva andanAuguste Comte · 1844
Ett föredrag för arbetare, som sammanfattar läran på under hundra sidor. Den bästa ingången.
- Kurs i positiv filosofi, lektion 1 och 2Auguste Comte · 1830
Trestadielagen och vetenskapernas ordning i ursprunglig form.
- Auguste Comte och positivismenJohn Stuart Mill · 1865
En välvillig och skarp granskning: första halvan om det som håller, andra om det som inte gör det.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påEmpirism
Comte för vidare empiristernas krav att all kunskap ska bygga på observation.
Vart sedan
- Förs vidare avLogisk positivism
Från den äldre positivismen kommer hållningen: bara det som går att pröva i erfarenheten räknas som kunskap.