Österländska traditioner · ca 100-talet e.Kr.–
Nyaya
Den indiska filosofins skola för logik och kunskapsteori. Nyaya räknar med fyra källor till kunskap: varseblivning, slutledning, jämförelse och pålitligt vittnesbörd.
Du står i en dal och ser rök stiga från en bergssluttning. Elden syns inte. Ändå vet du att det brinner där uppe. Hur vet du det?
Exemplet är mer än två tusen år gammalt och det mest använda i indisk filosofi. Det kommer från Nyaya, den skola som gjorde kunskapens källor och argumentets regler till sitt ämne. Dess grundtext, Nyayasutra, tillskrivs en vis man vid namn Gautama, och frågan den ställer är vad som ger oss rätt att säga att vi vet.
Bakgrund
Indien hade under århundradena kring vår tideräknings början en livlig debattkultur. Brahmaner, buddhister, jainer och materialister möttes inför furstar och församlingar i offentliga disputationer med domare och regler. Den som förlorade kunde mista elever, understöd och anseende. Det fanns handböcker i hur man vinner sådana debatter.
Nyaya växte ur den miljön. Ordet betyder regel eller metod. Nyayasutra, som fick sin form någon gång mellan 100-talet f.Kr. och 100-talet e.Kr., räknar upp sexton ämnen som den som söker sanningen måste behärska: kunskapens källor, kunskapens föremål, tvivel, exempel, slutledningens led och en lång rad sätt på vilka ett argument kan gå fel.
Syftet var inte bara att vinna. Liksom de andra indiska skolorna lovade Nyaya befrielse från lidandet. Lidandet beror på falska föreställningar om jaget och världen, och de kan bara rättas genom riktig kunskap. Logiken är alltså en väg till frälsning.
Grundtankar
Kunskap har fyra källor
Varseblivning är den första: det sinnena ger vid kontakt med ett föremål. Slutledning är den andra, som när röken visar elden. Den tredje är jämförelse: den som har hört att en gayal liknar en ko känner igen djuret i skogen. Den fjärde är vittnesbörd, det en pålitlig person säger. Det mesta vi vet har vi fått den vägen.
En slutledning har fem led
Först tesen: det brinner på berget. Sedan skälet: för där finns rök. Sedan regeln med ett exempel: där det finns rök finns eld, som i köket. Sedan tillämpningen: berget har sådan rök. Sist slutsatsen. Exemplet är det viktiga. Det tvingar den som argumenterar att visa ett fall som båda parter godtar.
Världen finns oberoende av oss
Nyaya är realistisk. Krukor, träd och andra människor finns vare sig någon tänker på dem eller inte, och varseblivningen når dem direkt. Också egenskaper och allmänbegrepp finns: kon som art är lika verklig som den enskilda kon. Skolan gick på 1000-talet samman med systerskolan Vaisheshika, som hade en utförlig lära om kategorier och atomer.
Det finns ett bestående jag
Jag minns i dag det jag såg i går. Den som minns måste vara densamma som den som såg, annars vore det som att minnas en annans upplevelse. Jag kan också se och röra vid samma mango och veta att det är en och samma sak. Alltså finns ett jag som varar och som binder samman sinnena.
Tvivel är undersökningens början
Du ser något högt och smalt i skymningen. Är det en stolpe eller en människa? Tvivlet uppstår när två möjligheter passar lika bra, och det ger anledning att undersöka. Men tvivel måste ha en grund. Den som tvivlar på allt tvivlar också på de ord han uttrycker tvivlet med.
Utveckling
- ca 100 f.Kr.–400 e.Kr.
Sutran och den första kommentaren
Nyayasutra får sin form. Vatsyayana skriver omkring 400-talet den äldsta bevarade kommentaren.
- 500–1000-talet
Striden med buddhisterna
Buddhistiska logiker som Dignaga och Dharmakirti angriper Nyayas realism. Uddyotakara och Vacaspati Mishra försvarar den, och båda sidor skärper sina verktyg.
- 1000-talet
Udayana
Udayana förenar Nyaya med Vaisheshika och skriver traditionens mest kända argument för att Gud finns.
- 1300–1700-talet
Den nya Nyaya
Gangesha i Mithila inleder Navya-Nyaya, med ett tekniskt språk för att precisera relationer. Skolan flyttar till Navadvipa i Bengalen och påverkar juridik, grammatik och poetik.
Invändningar
Hur vet du att källorna är pålitliga?
Buddhisten Nagarjuna ställde frågan omkring 200 e.Kr. Om kunskapskällorna måste styrkas av andra källor fortsätter kravet utan slut. Om de inte behöver styrkas, varför behöver då något annat det? Nyaya svarade med lampan, som lyser upp både rummet och sig själv, och med att en våg kan prövas mot en annan utan att man behöver pröva alla på en gång.
Slutledning ger ingen kunskap
Materialisterna i Carvaka-skolan godtog bara varseblivning. Ingen har sett alla fall av rök, så regeln att rök alltid följs av eld går inte att veta. Nyaya svarade att den som förnekar slutledning inte kan veta vad motståndaren tänker och inte ens planera sin nästa måltid.
Det finns inget jag och inga hela ting
Buddhisterna hävdade att en kruka bara är sina delar och en person bara en ström av ögonblick. Minne förklaras med att ett ögonblick orsakar nästa. Nyaya höll emot att strömmar inte minns: det krävs någon som känner igen. Debatten pågick i nästan tusen år och tvingade fram mycket av den indiska filosofins precision.
Arvet
Kartan visar en linje från buddhismen, av typen reaktion. Nyaya blev vad det blev genom att försvara jaget, tingen och kunskapens källor mot buddhistisk kritik. När buddhismen försvann ur Indien omkring 1200-talet förlorade skolan sin främste motståndare och vände sig i stället mot Vedanta.
Nyayas begrepp blev gemensam egendom. Alla senare indiska skolor argumenterar i termer av kunskapskällor och använder dess regler för debatt, också när de avvisar dess slutsatser. Vid traditionella lärosäten i Indien studeras Navya-Nyaya fortfarande.
Under 1900-talet upptäckte filosofer i analytisk tradition att Nyaya hade behandlat frågor som de själva arbetade med, till exempel om vittnesbörd är en självständig källa till kunskap. Den som litar på en vägbeskrivning eller ett uppslagsverk gör det Nyaya kallade att veta genom ord.
Vanliga missförstånd
- ”Indisk filosofi är mystik.”
- Nyaya är ett motexempel. Skolan ägnar sig åt bevisbörda, felslut och definitioner, och dess texter är lika tekniska som medeltida skolastik eller modern logik.
- ”Nyayas slutledning är Aristoteles syllogism.”
- Likheten finns, men den indiska formen kräver ett konkret exempel och gäller hur man kommer till kunskap om ett enskilt fall. Den är ett led i en debatt mer än en formell härledning.
- ”Nyaya har alltid handlat om att bevisa Gud.”
- Nyayasutra nämner Gud bara i förbigående. Gudsbevisen blev viktiga först med Udayana på 1000-talet, i polemik mot buddhister och andra som förnekade en skapare.
Att läsa
- Nyayasutra, bok 1tillskriven Akshapada Gautama, med Vatsyayanas kommentar · ca 100 f.Kr.–400 e.Kr.
De sexton ämnena, kunskapskällorna och slutledningens led. Sutrorna är korta minnesregler och måste läsas med kommentar.
- NyayakusumanjaliUdayana · 1000-talet
En handfull logikens blommor: argumenten för en skapare och svaren på invändningarna.
- TattvacintamaniGangesha · 1300-talet
Grundverket i den nya Nyaya, uppställt efter de fyra kunskapskällorna. Mycket tekniskt, och bäst att närma sig genom en modern introduktion.
Släktskap
Varifrån
- Reagerar motBuddhism
Nyaya utvecklade mycket av sin logik och kunskapsteori i en debatt med buddhistiska filosofer som pågick i hundratals år.