1800-talet · 1840-talet–
Marxism
Hegels dialektik vänd till materialism: ekonomin och klasskampen driver historien, inte idéerna. Filosofin ska inte bara tolka världen utan förändra den.
I november 1842 kommer en tjugotvåårig tysk fabrikörsson till Manchester för att arbeta på kontoret i faderns bomullsspinneri. Om kvällarna går Friedrich Engels genom arbetarkvarteren med den irländska spinnerskan Mary Burns som vägvisare. Han ser källarbostäder, barn som arbetar tolv timmar om dagen och en flod som är svart av avfall. Han skriver ned vad han ser.
På hemvägen 1844 stannar han tio dagar i Paris hos en landsflyktig tidningsredaktör, Karl Marx. De upptäcker att de har kommit till samma slutsats från två håll, Engels från fabriken och Marx från filosofin. Varför växer fattigdomen i takt med rikedomen, och vad säger det om hur historien fungerar?
Bakgrund
Marx föddes 1818 i Trier och studerade i Berlin några år efter Hegels död. Där tillhörde han unghegelianerna, som behöll mästarens metod men vände den mot religion och stat. Ludwig Feuerbach hade visat att Gud är människans eget väsen, projicerat på himlen. Marx tyckte att kritiken stannade halvvägs. Varför behöver människor en sådan tröst? Svaret måste sökas i hur de lever.
Tre traditioner möttes hos honom, som Lenin senare sammanfattade det. Från den tyska idealismen kom dialektiken, tanken att historien rör sig genom motsättningar. Från de brittiska ekonomerna Adam Smith och David Ricardo kom läran att arbetet skapar varornas värde. Från de franska socialisterna kom kravet på ett samhälle utan klasser.
Bakgrunden var den industriella revolutionen. Maskinerna gjorde det för första gången möjligt att producera överflöd, och samtidigt levde de som skötte dem i ett elände som ingen tidigare epok hade känt i den formen. Marx utvisades från Tyskland, Frankrike och Belgien och bodde från 1849 i London, där han arbetade i British Museums läsesal.
Grundtankar
Det är inte medvetandet som bestämmer livet
Människor måste äta, bo och klä sig innan de kan syssla med politik, vetenskap och religion. Sättet de producerar på, och de egendomsförhållanden som hör till det, är samhällets bas. Rätt, stat, moral och idéer är en överbyggnad som vilar på den. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara. Deras samhälleliga vara bestämmer deras medvetande.
Historien är klasskampens historia
Fri och slav, baron och livegen, mästare och gesäll har stått mot varandra. När produktionens tekniska krafter växer ur de gamla egendomsformerna sprängs dessa, och en ny klass tar över. Borgarklassen störtade feodalismen på det sättet. Den har skapat större produktivkrafter än alla tidigare släktled, och med arbetarklassen har den skapat sina egna dödgrävare.
Arbetaren blir främmande för sitt arbete
Arbete är det som gör människan till människa: hon formar världen och känner igen sig i det hon har gjort. Under lönearbetet tillhör produkten någon annan, arbetet är ett tvång, och arbetskamraten är en konkurrent. Arbetaren känner sig hemma först när hon inte arbetar. Den unge Marx kallar detta alienation.
Vinsten kommer ur obetalt arbete
Arbetaren säljer sin arbetskraft och får i lön ungefär vad det kostar att hålla henne vid liv och i arbete. Men under en arbetsdag skapar hon mer värde än så. Skillnaden, mervärdet, tillfaller den som äger maskinerna. Utbytet ser fritt och rättvist ut på marknaden, och utsugningen sker i produktionen. Konkurrensen tvingar kapitalet att ständigt växa.
Det gäller att förändra världen
Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, skrev Marx 1845. Vad det gäller är att förändra den. Teorin ska visa var de verkliga motsättningarna finns, så att de som har intresse av förändring kan handla. Målet är ett samhälle där vars och ens fria utveckling är villkoret för allas fria utveckling.
Utveckling
- 1843–1848
Den unge Marx
De ekonomisk-filosofiska manuskripten 1844, Teser om Feuerbach och Den tyska ideologin. Manifestet ges ut i februari 1848, veckor före revolutionerna.
- 1849–1883
London och Kapitalet
Första bandet av Kapitalet kommer 1867. Marx leder Första internationalen. Engels ger ut band två och tre efter hans död.
- 1889–1917
Rörelsen delar sig
Eduard Bernstein vill ha reformer genom parlamentet. Rosa Luxemburg försvarar revolutionen och kritiserar samtidigt Lenins krav på ett styrande elitparti.
- 1917–1991
Statsideologi
Marxism-leninismen blir officiell lära i Sovjetunionen och senare i Kina och Östeuropa. I väst läser Gramsci, Lukács och Frankfurtskolan Marx på nytt, mot Moskva.
Invändningar
Förutsägelserna slog fel
Marx väntade sig att arbetarna skulle bli allt fattigare och att revolutionen skulle komma i de mest utvecklade industriländerna. Lönerna steg, och revolutionerna kom i bondeländer. Karl Popper drog 1945 slutsatsen att läran var falsifierad, och att anhängarnas sätt att bortförklara det gjorde den till något annat än vetenskap. Bernstein hade sagt ungefär detsamma inifrån redan 1899.
Vem vaktar väktarna?
Anarkisten Michail Bakunin förutsade på 1870-talet att en stat som styrs i arbetarnas namn skulle bli ett välde för en ny klass av före detta arbetare och lärda, det mest förtryckande av alla. Rosa Luxemburg varnade 1918 för samma sak: frihet är alltid den annorlunda tänkandes frihet. Marx hade lite att säga om hur makten skulle hållas i schack efter revolutionen.
Idéer är mer än överbyggnad
Sociologen Max Weber hävdade 1905 att den protestantiska etiken var med och skapade kapitalismen. Idéer kan alltså driva ekonomin, och inte bara tvärtom. Senare kritiker har påpekat att klass inte är den enda skiljelinjen. Kön, nation och religion har visat sig minst lika starka. Engels medgav sent i livet att han och Marx hade betonat den ekonomiska sidan för hårt.
Arvet
Kartan visar en linje in, från den tyska idealismen, och två linjer ut. Frankfurtskolans kritiska teori frågade på 1930-talet varför revolutionen uteblev och sökte svaret i kulturen och psyket. Den latinamerikanska befrielsefilosofin använde Marx analys av beroende och utsugning på förhållandet mellan nord och syd.
Ingen filosof har haft större direkt inverkan på 1900-talets politik. Regimer som åberopade Marx styrde en tredjedel av jordens befolkning, och i deras namn begicks några av århundradets värsta brott. Arbetarrörelsen i Västeuropa, som också utgick från honom, drev igenom åtta timmars arbetsdag, rösträtt och socialförsäkringar. I Sverige bröt socialdemokratin tidigt med revolutionstanken.
Samhällsvetenskapen använder hans frågor även när den förkastar svaren. Den som undrar vems intressen en idé tjänar, eller söker ekonomiska förklaringar till politiska händelser, arbetar i hans spår. Orden klass, kapitalism, ideologi och alienation har vi från honom i deras nuvarande betydelse.
Vanliga missförstånd
- ”Marx beskrev i detalj hur det kommunistiska samhället skulle se ut.”
- Han vägrade skriva recept för framtidens kök, som han uttryckte det. Nästan allt han skrev handlar om kapitalismen. Planekonomin i sovjetisk form utformades av andra.
- ”Marx menade att ekonomin bestämmer allt.”
- Engels skrev 1890 att den ekonomiska sidan är avgörande bara i sista hand, och att den som gör den till den enda faktorn förvandlar satsen till en tom fras.
- ”Marx föraktade religionen som folkets opium.”
- Meningen före lyder att religionen är den betryckta varelsens suck och hjärtat i en hjärtlös värld. Opium var ett smärtstillande medel. Han angriper de förhållanden som gör trösten nödvändig.
Att läsa
- Kommunistiska manifestetKarl Marx och Friedrich Engels · 1848
Trettio sidor. Första avsnittet är en hyllning till borgarklassens omvälvande kraft, skriven av dess fiender.
- Ekonomisk-filosofiska manuskript, avsnittet om det alienerade arbetetKarl Marx · 1844, tryckt 1932
Den unge, filosofiske Marx. Texten var okänd under hela den period då marxismen formades.
- Kapitalet, första bandet, kapitel 1 och 8Karl Marx · 1867
Kapitel 1 om varan är svårt. Kapitel 8 om arbetsdagen bygger på fabriksinspektörernas rapporter och är lätt att följa.
- Den ryska revolutionenRosa Luxemburg · 1918, tryckt 1922
Skriven i fängelse. Stöd för revolutionen och en skarp kritik av bolsjevikernas avskaffande av demokratin.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påTysk idealism
Marx tar över Hegels dialektik men ställer den, som han säger, på fötter: det är de materiella villkoren som driver historien.
Vart sedan
- Förs vidare avKritisk teori
Kritisk teori börjar som ett försök att förnya marxismen och förklara varför revolutionen uteblev.
- Förs vidare avLatinamerikansk befrielsefilosofi
Befrielsefilosoferna använder Marx analys av utsugning och beroende, och Dussel har ägnat flera böcker åt att läsa om honom.