Filosofikartan

Ett kartblad över

2 600 år av tänkande

Skolorna står i den ordning de tar form. Öppna en skola för att se vad den säger, vad den bygger på och vad den reagerade mot.

AntikenVad finns?
MedeltidenHur går tro och förnuft ihop?
Tidigmodern tidVad kan vi veta?
1800-taletVart är historien på väg?
1900-taletVad betyder det vi säger?

Antiken · 650 f.Kr.–300

Vad finns?

Försokratikerca 600–400 f.Kr.
De första filosoferna sökte naturens urämne och ordning utan att ta hjälp av myterna. Herakleitos såg allt som ständig förändring, Parmenides såg förändring som en illusion, och Demokritos tänkte sig världen byggd av atomer.
Thales · Pythagoras · Herakleitos · Parmenides · Demokritos
- Förs vidare av PlatonismPlaton ärver försokratikernas frågor: Parmenides oföränderliga vara och Pythagoras matematik går igen i idéläran.
- Förs vidare av EpikureismEpikuros tar över Demokritos atomlära och gör den till grund för sin etik.
Läs mer
Konfucianism500-talet f.Kr.–Österländska traditioner
Moral växer ur relationer, ritualer och livslång självodling. Den ädla människan och den goda härskaren skapar ett harmoniskt samhälle genom sitt exempel snarare än genom tvång.
Konfucius · Mencius · Xunzi · Ban Zhao
- Möter motstånd från DaoismDaoisterna driver med konfucianernas ritualer och dygder, som de ser som tecken på att den naturliga vägen har gått förlorad.
- Förs vidare av NykonfucianismNykonfucianerna återvänder till Konfucius och Mencius och ger deras etik en metafysisk grund.
Läs mer
Buddhism400-talet f.Kr.–Österländska traditioner
Lidandet kommer ur begär och ur tron på ett fast, bestående jag, och det kan upphöra genom insikt och den åttafaldiga vägen. Nagarjuna lärde att allt saknar egen, inneboende natur.
Buddha · Nagarjuna · Vasubandhu
- Möter motstånd från NyayaNyaya utvecklade mycket av sin logik och kunskapsteori i en debatt med buddhistiska filosofer som pågick i hundratals år.
- Förs vidare av Zen (chan)Zen är en buddhistisk skola. Den ställer meditationen och det direkta uppvaknandet framför skriftstudierna.
- Möter motstånd från VedantaShankara argumenterar utförligt mot buddhisterna. Samtidigt anklagade hans motståndare honom för att ha lånat så mycket att han var en förklädd buddhist.
- Förs vidare av NykonfucianismNykonfucianerna bekämpade buddhismen men tog över dess frågor om medvetandet och tingens yttersta natur.
- Förs vidare av Pessimism och viljefilosofiSchopenhauer fann sin egen lära om lidandet och viljans släckande bekräftad i buddhismen.
- Förs vidare av KyotoskolanNishida övade zen i många år, och den buddhistiska tanken om tomhet bär upp skolans grundbegrepp, det absoluta intet.
Läs mer
Sofister400-talet f.Kr.
Kringresande lärare som tog betalt för att lära ut retorik och konsten att övertyga. De var ofta relativister: människan är alla tings mått, som Protagoras sa.
Protagoras · Gorgias
- Möter motstånd från PlatonismMot sofisternas relativism hävdar Platon att det finns en sanning och ett gott som inte beror på vad vi tycker.
Läs mer
Cynismca 400–200 f.Kr.
Förkasta samhällets konventioner, ägodelar och status och lev enkelt i enlighet med naturen. Cynikerna provocerade med sitt levnadssätt och blev förebilder för stoikerna.
Antisthenes · Diogenes från Sinope · Krates från Thebe · Hipparchia
- Förs vidare av StoicismStoicismens grundare Zenon var elev till cynikern Krates och behöll tanken att dygden räcker för ett gott liv.
Läs mer
Platonismca 400–350 f.Kr.
Den sanna verkligheten är en värld av eviga, oföränderliga idéer, och sinnevärlden är bara skuggor av den. Kunskap nås genom förnuftet, inte genom sinnena.
Sokrates · Platon
- Bygger på FörsokratikerPlaton ärver försokratikernas frågor: Parmenides oföränderliga vara och Pythagoras matematik går igen i idéläran.
- Reagerar mot SofisterMot sofisternas relativism hävdar Platon att det finns en sanning och ett gott som inte beror på vad vi tycker.
- Förs vidare av AristotelismAristoteles studerade i tjugo år vid Akademin. Han behöll Platons frågor men flyttade formerna in i tingen själva.
- Förs vidare av SkepticismPlatons egen akademi blev skeptisk. Dess ledare åberopade Sokrates, som bara visste att han ingenting visste.
- Förs vidare av NyplatonismPlotinos bygger ut Platons tankar om det goda och idéerna till ett system där allt utgår från det Ena.
Läs mer
Daoism400–300-talet f.Kr.Österländska traditioner
Följ dao, vägen, genom spontanitet, enkelhet och icke-tvingande handling (wu wei). En motpol till konfucianismens regler och ritualer.
Laozi · Zhuangzi
- Reagerar mot KonfucianismDaoisterna driver med konfucianernas ritualer och dygder, som de ser som tecken på att den naturliga vägen har gått förlorad.
- Förs vidare av Zen (chan)Chan tar upp daoismens spontanitet och dess misstro mot ord och begrepp.
Läs mer
Aristotelismca 350–320 f.Kr.
Verkligheten finns i de konkreta tingen, och allt har ett inneboende syfte (telos). Aristoteles grundade logiken som disciplin och lade grunden för biologi, politik och dygdetik.
Aristoteles · Theofrastos
- Bygger på PlatonismAristoteles studerade i tjugo år vid Akademin. Han behöll Platons frågor men flyttade formerna in i tingen själva.
- Förs vidare av Islamisk och judisk filosofiAristoteles verk översattes till arabiska och blev grunden för filosofin från Bagdad till Córdoba.
- Förs vidare av Dygdetikens återkomstDen nya dygdetiken återvänder uttryckligen till Aristoteles frågor om karaktär och om det goda livet.
Läs mer
Skepticismca 320 f.Kr.–200 e.Kr.
Säker kunskap går inte att nå, så den vise avstår från omdömen och finner sinnesro i det. De skeptiska argumenten förföljde filosofin ända fram till Descartes.
Pyrrhon · Karneades · Sextus Empiricus
- Bygger på PlatonismPlatons egen akademi blev skeptisk. Dess ledare åberopade Sokrates, som bara visste att han ingenting visste.
- Förs vidare av RenässanshumanismNär Sextus Empiricus gavs ut på latin på 1560-talet tog Montaigne starka intryck. De skeptiska argumenten går igen i hans essäer.
- Möter motstånd från RationalismDe nyupptäckta skeptiska argumenten är det Descartes vill besegra. Han driver tvivlet så långt det går för att finna något som står fast.
Läs mer
Epikureismca 300 f.Kr.–200 e.Kr.
Livets mål är lugn njutning och frihet från smärta och rädsla. Världen består av atomer, så döden är inget att frukta.
Epikuros · Lucretius
- Bygger på FörsokratikerEpikuros tar över Demokritos atomlära och gör den till grund för sin etik.
- Förs vidare av UtilitarismRedan Epikuros gjorde njutning och frihet från smärta till det goda. Mill hänvisar själv till honom.
Läs mer
Stoicismca 300 f.Kr.–200 e.Kr.
Lev i enlighet med förnuftet och naturen. Skilj mellan det du kan påverka och det du inte kan, och möt resten med lugn.
Zenon från Kition · Seneca · Epiktetos · Marcus Aurelius
- Bygger på CynismStoicismens grundare Zenon var elev till cynikern Krates och behöll tanken att dygden räcker för ett gott liv.
Läs mer
Nyayaca 100-talet e.Kr.–Österländska traditioner
Den indiska filosofins skola för logik och kunskapsteori. Nyaya räknar med fyra källor till kunskap: varseblivning, slutledning, jämförelse och pålitligt vittnesbörd.
Akshapada Gautama · Udayana · Gangesha
- Reagerar mot BuddhismNyaya utvecklade mycket av sin logik och kunskapsteori i en debatt med buddhistiska filosofer som pågick i hundratals år.
Läs mer
Nyplatonism200–500-talet
Allt utgår i nivåer från en ursprunglig enhet, det Ena, via ande och själ ned till materien. Gav kristen och islamisk teologi mycket av dess metafysik.
Plotinos · Porfyrios · Proklos · Hypatia
- Bygger på PlatonismPlotinos bygger ut Platons tankar om det goda och idéerna till ett system där allt utgår från det Ena.
- Förs vidare av Kristen platonismAugustinus läste nyplatonikerna före sin omvändelse och tolkade idéerna som tankar hos Gud.
Läs mer

Medeltiden · 300–1400

Hur går tro och förnuft ihop?

Samkhyaklassisk form ca 350 e.Kr.Österländska traditioner
En dualistisk lära med två eviga principer: det rena medvetandet (purusha) och urnaturen (prakriti), som all materia och även tankelivet utvecklas ur. Befrielse är att inse skillnaden mellan dem.
Kapila · Ishvarakrishna
- Möter motstånd från VedantaShankara ägnar stort utrymme åt att vederlägga Samkhyas dualism: världen kan inte ha sitt ursprung i en medvetslös urnatur.
Läs mer
Kristen platonism300–500-talet
Platons idévärld omtolkas som Guds tankar, och sanningen nås genom inre upplysning från Gud. Präglade västerländsk teologi i nästan tusen år.
Augustinus · Boethius
- Bygger på NyplatonismAugustinus läste nyplatonikerna före sin omvändelse och tolkade idéerna som tankar hos Gud.
- Förs vidare av SkolastikAugustinus var den stora auktoriteten i de medeltida skolorna, och skolastikerna utgick från honom.
Läs mer
Zen (chan)500–700-talet–Österländska traditioner
Ett möte mellan buddhism och daoism i Kina: upplysning nås genom direkt insikt och meditation snarare än genom skrifter och resonemang. Spreds till Japan som zen.
Bodhidharma · Huineng · Dōgen
- Bygger på BuddhismZen är en buddhistisk skola. Den ställer meditationen och det direkta uppvaknandet framför skriftstudierna.
- Bygger på DaoismChan tar upp daoismens spontanitet och dess misstro mot ord och begrepp.
Läs mer
Vedanta700-talet–Österländska traditioner
Det individuella jaget (atman) är ytterst ett med världsgrunden (brahman), och mångfalden är ett slags slöja. Den mest inflytelserika skolan i hinduisk filosofi.
Shankara · Ramanuja · Madhva
- Reagerar mot BuddhismShankara argumenterar utförligt mot buddhisterna. Samtidigt anklagade hans motståndare honom för att ha lånat så mycket att han var en förklädd buddhist.
- Reagerar mot SamkhyaShankara ägnar stort utrymme åt att vederlägga Samkhyas dualism: världen kan inte ha sitt ursprung i en medvetslös urnatur.
- Förs vidare av Pessimism och viljefilosofiSchopenhauer läste Upanishaderna i latinsk översättning och kallade dem sitt livs tröst.
Läs mer
Islamisk och judisk filosofi800–1200-talet
Bevarade, översatte och utvecklade Aristoteles när han var bortglömd i väst, och brottades med hur förnuft och uppenbarelse hänger ihop. Härifrån nådde Aristoteles tillbaka till Europa.
al-Kindi · al-Farabi · Avicenna · al-Ghazali · Averroës · Maimonides
- Bygger på AristotelismAristoteles verk översattes till arabiska och blev grunden för filosofin från Bagdad till Córdoba.
- Förs vidare av SkolastikGenom latinska översättningar av Avicenna och Averroës fick 1200-talets Europa tillbaka Aristoteles, med kommentarer.
Läs mer
Nykonfucianism1000–1500-taletÖsterländska traditioner
Konfucianismen förnyad med en metafysik som delvis svarade på buddhismen: världen består av princip (li) och livskraft (qi). Blev statsideologi i Kina, Korea och Japan.
Zhu Xi · Wang Yangming
- Bygger på KonfucianismNykonfucianerna återvänder till Konfucius och Mencius och ger deras etik en metafysisk grund.
- Bygger på BuddhismNykonfucianerna bekämpade buddhismen men tog över dess frågor om medvetandet och tingens yttersta natur.
Läs mer
Skolastik1000–1300-talet
Systematiskt förnuftsarbete inom den kristna tron, med Aristoteles som verktyg. Tro och förnuft kan inte motsäga varandra, eftersom båda kommer från Gud.
Anselm av Canterbury · Pierre Abélard · Thomas av Aquino · Johannes Duns Scotus
- Bygger på Kristen platonismAugustinus var den stora auktoriteten i de medeltida skolorna, och skolastikerna utgick från honom.
- Bygger på Islamisk och judisk filosofiGenom latinska översättningar av Avicenna och Averroës fick 1200-talets Europa tillbaka Aristoteles, med kommentarer.
- Möter motstånd från NominalismOckham förkastar skolastikernas tro på verkliga allmänbegrepp. Bara enskilda ting finns.
- Möter motstånd från RenässanshumanismHumanisterna hånade skolastikernas tekniska latin och ändlösa distinktioner, och ville ersätta dem med vältalighet och moralisk bildning.
- Möter motstånd från RationalismDescartes vill riva skolastikens lärobyggnad och börja om från en grund som inte går att betvivla.
Läs mer
Nominalism1300-talet
Allmänbegrepp som ”människa” eller ”rött” är bara namn; det som finns är enskilda ting. Ockhams rakkniv: anta inte fler saker än du behöver.
William av Ockham · Jean Buridan
- Reagerar mot SkolastikOckham förkastar skolastikernas tro på verkliga allmänbegrepp. Bara enskilda ting finns.
- Förs vidare av EmpirismOm bara enskilda ting finns måste kunskapen börja i erfarenheten av dem. Det är en tanke som empiristerna för vidare.
Läs mer

Tidigmodern tid · 1400–1800

Vad kan vi veta?

Renässanshumanismca 1350–1600
Tillbaka till antikens texter, lästa på originalspråken. Humanisterna satte människans värdighet, språk och bildning i centrum i stället för skolastikens logik och teologi.
Francesco Petrarca · Christine de Pizan · Giovanni Pico della Mirandola · Erasmus av Rotterdam · Michel de Montaigne
- Bygger på SkepticismNär Sextus Empiricus gavs ut på latin på 1560-talet tog Montaigne starka intryck. De skeptiska argumenten går igen i hans essäer.
- Reagerar mot SkolastikHumanisterna hånade skolastikernas tekniska latin och ändlösa distinktioner, och ville ersätta dem med vältalighet och moralisk bildning.
- Förs vidare av UpplysningenHumanisternas tilltro till bildning och till människans egen förmåga förs vidare av upplysningens författare.
Läs mer
Rationalism1600-talet
Säker kunskap kommer från förnuftet, och vissa idéer är medfödda. Descartes byggde allt vetande på en enda visshet: jag tänker, alltså finns jag.
René Descartes · Elisabet av Böhmen · Baruch Spinoza · Gottfried Wilhelm Leibniz
- Reagerar mot SkepticismDe nyupptäckta skeptiska argumenten är det Descartes vill besegra. Han driver tvivlet så långt det går för att finna något som står fast.
- Reagerar mot SkolastikDescartes vill riva skolastikens lärobyggnad och börja om från en grund som inte går att betvivla.
- Möter motstånd från EmpirismLocke inleder sitt huvudverk med att avvisa rationalisternas medfödda idéer.
- Förs vidare av Kants transcendentalfilosofiAv rationalisterna behåller Kant tanken att viss kunskap inte kommer ur erfarenheten.
- Förs vidare av FenomenologiHusserl knyter an till Descartes: filosofin ska börja i det egna medvetandet, där inget tvivel är möjligt.
Läs mer
Kontraktsteori1600–1700-talet
Statens makt vilar på ett tänkt fördrag mellan fria individer som lämnar naturtillståndet. Grunden för moderna idéer om rättigheter och folksuveränitet.
Thomas Hobbes · John Locke · Jean-Jacques Rousseau
- Bygger på EmpirismLocke är både empirist och kontraktsteoretiker. Hans politiska filosofi är den som präglade de liberala författningarna.
- Förs vidare av Rättviseteori efter RawlsRawls återupplivar samhällsfördraget, nu som tankeexperiment om vilka principer fria och jämlika parter skulle enas om.
Läs mer
Empirism1600–1700-talet
All kunskap kommer från sinneserfarenheten, och sinnet föds som ett oskrivet blad. Hume drev tanken så långt att han ifrågasatte både orsakssamband och induktion.
John Locke · George Berkeley · David Hume
- Bygger på NominalismOm bara enskilda ting finns måste kunskapen börja i erfarenheten av dem. Det är en tanke som empiristerna för vidare.
- Reagerar mot RationalismLocke inleder sitt huvudverk med att avvisa rationalisternas medfödda idéer.
- Förs vidare av KontraktsteoriLocke är både empirist och kontraktsteoretiker. Hans politiska filosofi är den som präglade de liberala författningarna.
- Förs vidare av UpplysningenVoltaire förde Lockes kunskapsteori och Newtons fysik till Frankrike. De blev upplysningens förebilder.
- Förs vidare av Kants transcendentalfilosofiKant skrev att Hume väckte honom ur hans dogmatiska slummer. Av empiristerna behåller han att kunskapen börjar med erfarenheten.
- Förs vidare av UtilitarismHume grundar moralen i känslan och nyttan. Bentham gör nyttan till ett mått som går att räkna på.
- Förs vidare av PositivismComte för vidare empiristernas krav att all kunskap ska bygga på observation.
Läs mer
Upplysningenca 1690–1800
Förnuft och erfarenhet ska pröva allt: religion, tradition och makt. Upplysningens tänkare trodde på framsteg genom kunskap, tolerans och fri debatt.
Montesquieu · Voltaire · Émilie du Châtelet · Denis Diderot · Mary Wollstonecraft
- Bygger på RenässanshumanismHumanisternas tilltro till bildning och till människans egen förmåga förs vidare av upplysningens författare.
- Bygger på EmpirismVoltaire förde Lockes kunskapsteori och Newtons fysik till Frankrike. De blev upplysningens förebilder.
- Möter motstånd från KonservatismBurke vänder sig mot franska revolutionens försök att bygga om samhället efter upplysningens abstrakta principer.
Läs mer
Kants transcendentalfilosofi1780-talet
Syntesen av rationalism och empirism: erfarenheten ger innehållet, men förnuftet ger formen, som tid, rum och kausalitet. Vi känner tingen som de framträder för oss, aldrig som de är i sig.
Immanuel Kant
- Bygger på RationalismAv rationalisterna behåller Kant tanken att viss kunskap inte kommer ur erfarenheten.
- Bygger på EmpirismKant skrev att Hume väckte honom ur hans dogmatiska slummer. Av empiristerna behåller han att kunskapen börjar med erfarenheten.
- Förs vidare av Tysk idealismFichte, Schelling och Hegel utgår alla från Kant och försöker komma förbi hans gräns mot tinget i sig.
- Förs vidare av Pessimism och viljefilosofiSchopenhauer såg sig som Kants ende sanne arvtagare. Världen som föreställning är Kants värld av framträdelser.
Läs mer
Utilitarismca 1790–1870
Den rätta handlingen är den som ger mest lycka och minst lidande för flest. Mill skilde dessutom mellan högre och lägre njutningar.
Jeremy Bentham · John Stuart Mill · Harriet Taylor Mill · Henry Sidgwick · Peter Singer
- Bygger på EpikureismRedan Epikuros gjorde njutning och frihet från smärta till det goda. Mill hänvisar själv till honom.
- Bygger på EmpirismHume grundar moralen i känslan och nyttan. Bentham gör nyttan till ett mått som går att räkna på.
- Förs vidare av PragmatismPragmatisterna delar utilitaristernas blick för följderna. James tillägnade sin bok om pragmatismen minnet av Mill.
- Möter motstånd från Dygdetikens återkomstAnscombe angriper tanken att bara följderna räknas. Det var hon som gav hållningen namnet konsekvensetik.
- Möter motstånd från Rättviseteori efter RawlsRawls skriver sin teori som ett alternativ till utilitarismen, som han menar inte tar skillnaden mellan personer på allvar.
Läs mer
Konservatism1790-talet–
Samhället är ett arv som har vuxit fram under generationer och som ingen kan rita om från grunden. Förändringar bör ske varsamt och bygga på beprövade institutioner.
Edmund Burke · Joseph de Maistre · Michael Oakeshott
- Reagerar mot UpplysningenBurke vänder sig mot franska revolutionens försök att bygga om samhället efter upplysningens abstrakta principer.
Läs mer

1800-talet · 1800–1900

Vart är historien på väg?

Tysk idealismca 1790–1830
Verkligheten är i grunden ande eller förnuft, som utvecklas genom historien när motsättningar upphävs i högre helheter. Hegels system blev 1800-talets stora referenspunkt.
Johann Gottlieb Fichte · Friedrich Schelling · Georg Wilhelm Friedrich Hegel
- Bygger på Kants transcendentalfilosofiFichte, Schelling och Hegel utgår alla från Kant och försöker komma förbi hans gräns mot tinget i sig.
- Möter motstånd från Existensfilosofins förelöpareKierkegaard invänder att den enskilda, existerande människan inte får plats i Hegels system.
- Förs vidare av MarxismMarx tar över Hegels dialektik men ställer den, som han säger, på fötter: det är de materiella villkoren som driver historien.
- Möter motstånd från Logisk analysRussell och Moore gör kring sekelskiftet uppror mot den idealism i Hegels efterföljd som då dominerade brittisk filosofi.
- Förs vidare av Kritisk teoriFrankfurtskolan går tillbaka till Hegel för att förstå samhället som en helhet full av motsättningar.
Läs mer
Pessimism och viljefilosofi1810–1850-talet
Bakom föreställningarnas värld finns en blind, omättlig vilja som skapar lidande. Lindring finns i konsten, medlidandet och att släcka viljan, med tydlig inspiration från indisk filosofi.
Arthur Schopenhauer
- Bygger på BuddhismSchopenhauer fann sin egen lära om lidandet och viljans släckande bekräftad i buddhismen.
- Bygger på VedantaSchopenhauer läste Upanishaderna i latinsk översättning och kallade dem sitt livs tröst.
- Bygger på Kants transcendentalfilosofiSchopenhauer såg sig som Kants ende sanne arvtagare. Världen som föreställning är Kants värld av framträdelser.
- Förs vidare av Existensfilosofins förelöpareDen unge Nietzsche kallade Schopenhauer sin uppfostrare, och behöll viljan som grundbegrepp även när han förkastade pessimismen.
Läs mer
Positivism1830-talet–
Bara vetenskapligt prövbar kunskap räknas. Comte såg mänskligheten röra sig från ett teologiskt via ett metafysiskt till ett vetenskapligt stadium, och myntade ordet sociologi.
Auguste Comte
- Bygger på EmpirismComte för vidare empiristernas krav att all kunskap ska bygga på observation.
- Förs vidare av Logisk positivismFrån den äldre positivismen kommer hållningen: bara det som går att pröva i erfarenheten räknas som kunskap.
Läs mer
Existensfilosofins förelöpare1840–1890-talet
Revolt mot Hegels stora system i den enskilda människans namn. Kierkegaard betonade valet, ångesten och trons språng; Nietzsche förkunnade Guds död och krävde en omvärdering av alla värden.
Søren Kierkegaard · Friedrich Nietzsche
- Reagerar mot Tysk idealismKierkegaard invänder att den enskilda, existerande människan inte får plats i Hegels system.
- Bygger på Pessimism och viljefilosofiDen unge Nietzsche kallade Schopenhauer sin uppfostrare, och behöll viljan som grundbegrepp även när han förkastade pessimismen.
- Förs vidare av ExistentialismFrån Kierkegaard kommer valet och ångesten. Från Nietzsche kommer en värld utan givna värden.
- Förs vidare av PoststrukturalismFoucault och Deleuze läser om Nietzsche: sanningar har en historia, och bakom dem finns krafter och makt.
Läs mer
Marxism1840-talet–
Hegels dialektik vänd till materialism: ekonomin och klasskampen driver historien, inte idéerna. Filosofin ska inte bara tolka världen utan förändra den.
Karl Marx · Friedrich Engels · Rosa Luxemburg
- Bygger på Tysk idealismMarx tar över Hegels dialektik men ställer den, som han säger, på fötter: det är de materiella villkoren som driver historien.
- Förs vidare av Kritisk teoriKritisk teori börjar som ett försök att förnya marxismen och förklara varför revolutionen uteblev.
- Förs vidare av Latinamerikansk befrielsefilosofiBefrielsefilosoferna använder Marx analys av utsugning och beroende, och Dussel har ägnat flera böcker åt att läsa om honom.
Läs mer
Pragmatism1870-talet–
En idés mening och sanning ligger i dess praktiska följder: sant är det som håller när det prövas i erfarenheten. En amerikansk tradition som förenade empirism och evolutionstänkande.
Charles Sanders Peirce · William James · John Dewey
- Bygger på UtilitarismPragmatisterna delar utilitaristernas blick för följderna. James tillägnade sin bok om pragmatismen minnet av Mill.
- Förs vidare av VetenskapsfilosofiQuine anknyter uttryckligen till pragmatismen: vi behåller de teorier som fungerar bäst som helhet.
Läs mer
Logisk analysca 1880–1920Analytisk filosofi
Filosofiska problem ska lösas genom att analysera språkets logiska form med den nya formella logiken. Startskottet för den analytiska filosofin.
Gottlob Frege · Bertrand Russell · G. E. Moore · Ludwig Wittgenstein
- Reagerar mot Tysk idealismRussell och Moore gör kring sekelskiftet uppror mot den idealism i Hegels efterföljd som då dominerade brittisk filosofi.
- Förs vidare av Logisk positivismWienkretsen tar Freges och Russells logik som verktyg och läser Wittgensteins Tractatus rad för rad.
- Möter motstånd från VardagsspråksfilosofiDen sene Wittgenstein vänder sig mot tanken, som han själv hade drivit, att vardagsspråket döljer en strikt logisk form.
Läs mer

1900-talet · 1900–i dag

Vad betyder det vi säger?

Fenomenologi1900-talet–Kontinental filosofi
Beskriv erfarenheten precis som den visar sig för medvetandet, innan teorierna lagts ovanpå. Heidegger vände blicken mot människans vara-i-världen.
Edmund Husserl · Edith Stein · Martin Heidegger · Maurice Merleau-Ponty · Hannah Arendt
- Bygger på RationalismHusserl knyter an till Descartes: filosofin ska börja i det egna medvetandet, där inget tvivel är möjligt.
- Förs vidare av KyotoskolanKyotofilosoferna läste Husserl och Heidegger, och flera av dem studerade i Freiburg.
- Förs vidare av ExistentialismSartre studerade Husserl och Heidegger i Berlin. Varat och intet har underrubriken ”en fenomenologisk ontologi”.
- Förs vidare av HermeneutikGadamer var Heideggers elev och bygger på hans tanke att förståelse är ett grunddrag i människans tillvaro.
- Förs vidare av PoststrukturalismDerrida började som Husserlforskare, och hans dekonstruktion tar sitt namn och sin uppgift från Heidegger.
Läs mer
Uppsalaskolanca 1910–1950Analytisk filosofi
Svensk släkting till den logiska positivismen. Hägerström hävdade att värdeomdömen saknar sanningsvärde och bara uttrycker känslor, en tanke som präglade svensk rättsfilosofi och debatt länge.
Axel Hägerström · Adolf Phalén · Ingemar Hedenius
- Parallell med Logisk positivismUppsalafilosoferna kom oberoende av Wienkretsen fram till en liknande kritik av metafysiken och av värdeomdömenas anspråk på sanning.
Läs mer
Strukturalism1916–1960-taletKontinental filosofi
Mening uppstår inte i enskilda tecken utan ur underliggande system av skillnader, i språk, myter och släktskap. Strukturen går före subjektet.
Ferdinand de Saussure · Claude Lévi-Strauss · Roland Barthes · Jacques Lacan
- Reagerar mot ExistentialismLévi-Strauss angriper Sartre: det är inte det fria subjektet som skapar meningen, utan strukturer som det inte känner till.
- Möter motstånd från PoststrukturalismDerrida och Foucault vänder strukturalismens verktyg mot den själv. Strukturerna har inget fast centrum.
Läs mer
Logisk positivism1920–1950-taletAnalytisk filosofi
Ett påstående är meningsfullt bara om det kan prövas empiriskt eller är logiskt sant. Metafysik, etik och teologi blir därmed strikt talat meningslösa.
Moritz Schlick · Rudolf Carnap · Otto Neurath · A. J. Ayer
- Bygger på PositivismFrån den äldre positivismen kommer hållningen: bara det som går att pröva i erfarenheten räknas som kunskap.
- Bygger på Logisk analysWienkretsen tar Freges och Russells logik som verktyg och läser Wittgensteins Tractatus rad för rad.
- Parallell med UppsalaskolanUppsalafilosoferna kom oberoende av Wienkretsen fram till en liknande kritik av metafysiken och av värdeomdömenas anspråk på sanning.
- Möter motstånd från VetenskapsfilosofiPopper ersätter verifiering med falsifiering, och Quine angriper positivismens grundläggande distinktioner.
Läs mer
Kritisk teori1930-talet–Kontinental filosofi
Frankfurtskolan förenade Marx, Hegel och Freud i en kritik av kulturindustrin, det instrumentella förnuftet och dolda maktförhållanden. Habermas sökte senare grunden för rättvisa i det fria samtalet.
Max Horkheimer · Theodor W. Adorno · Herbert Marcuse · Walter Benjamin · Jürgen Habermas
- Bygger på Tysk idealismFrankfurtskolan går tillbaka till Hegel för att förstå samhället som en helhet full av motsättningar.
- Bygger på MarxismKritisk teori börjar som ett försök att förnya marxismen och förklara varför revolutionen uteblev.
Läs mer
Kyotoskolan1910–1960-taletÖsterländska traditioner
Japansk filosofi som förenade zenbuddhismens tankar om tomhet och intet med Hegel, Husserl och Heidegger. Ett tidigt försök till verklig dialog mellan öst och väst.
Nishida Kitarō · Tanabe Hajime · Nishitani Keiji
- Bygger på BuddhismNishida övade zen i många år, och den buddhistiska tanken om tomhet bär upp skolans grundbegrepp, det absoluta intet.
- Bygger på FenomenologiKyotofilosoferna läste Husserl och Heidegger, och flera av dem studerade i Freiburg.
Läs mer
Vetenskapsfilosofi1930-talet–Analytisk filosofi
Hur fungerar och utvecklas vetenskapen? Popper menade att teorier ska kunna falsifieras, Kuhn att vetenskapen rör sig genom paradigmskiften, och Quine att ingen sats är helt immun mot revidering.
Karl Popper · W. V. O. Quine · Thomas Kuhn · Imre Lakatos · Paul Feyerabend
- Bygger på PragmatismQuine anknyter uttryckligen till pragmatismen: vi behåller de teorier som fungerar bäst som helhet.
- Reagerar mot Logisk positivismPopper ersätter verifiering med falsifiering, och Quine angriper positivismens grundläggande distinktioner.
- Förs vidare av Analytisk metafysik och medvetandefilosofiNär Quine gör filosofin till en del av vetenskapen blir det åter möjligt att fråga vad som finns, och metafysiken får ny legitimitet.
Läs mer
Existentialism1940–1960-taletKontinental filosofi
Existensen föregår essensen: människan har ingen given natur utan måste själv skapa mening, i frihet och med fullt ansvar. Camus brottades med livets absurditet.
Jean-Paul Sartre · Simone de Beauvoir · Albert Camus · Karl Jaspers
- Bygger på Existensfilosofins förelöpareFrån Kierkegaard kommer valet och ångesten. Från Nietzsche kommer en värld utan givna värden.
- Bygger på FenomenologiSartre studerade Husserl och Heidegger i Berlin. Varat och intet har underrubriken ”en fenomenologisk ontologi”.
- Möter motstånd från StrukturalismLévi-Strauss angriper Sartre: det är inte det fria subjektet som skapar meningen, utan strukturer som det inte känner till.
Läs mer
Vardagsspråksfilosofi1940–1960-taletAnalytisk filosofi
Ett ords betydelse är dess användning, och filosofiska problem uppstår när språket lyfts ur sitt vardagliga sammanhang. Filosofi som terapi snarare än teori.
Ludwig Wittgenstein · Gilbert Ryle · J. L. Austin
- Reagerar mot Logisk analysDen sene Wittgenstein vänder sig mot tanken, som han själv hade drivit, att vardagsspråket döljer en strikt logisk form.
Läs mer
Modern afrikansk filosofi1940-talet–Afrika och Latinamerika
Vad är afrikansk filosofi, och på vilka villkor bedrivs den efter kolonialismen? 1900-talets afrikanska filosofer har prövat frågan i en debatt mellan dem som söker filosofin i folkens traditioner och dem som kräver enskilda tänkares kritiska arbete.
Sophie Oluwole · Kwasi Wiredu · Kwame Gyekye · Paulin Hountondji · Henry Odera Oruka
Läs mer
Dygdetikens återkomst1958–Analytisk filosofi
Etiken bör fråga vilken människa man ska vara, inte bara vilken handling som är rätt. Med stöd i Aristoteles sattes karaktär, dygder och det goda livet åter i centrum.
Aristoteles · Elizabeth Anscombe · Philippa Foot · Iris Murdoch · Alasdair MacIntyre
- Bygger på AristotelismDen nya dygdetiken återvänder uttryckligen till Aristoteles frågor om karaktär och om det goda livet.
- Reagerar mot UtilitarismAnscombe angriper tanken att bara följderna räknas. Det var hon som gav hållningen namnet konsekvensetik.
Läs mer
Hermeneutik1960-talet–Kontinental filosofi
Läran om tolkning: all förståelse sker utifrån förförståelse och tradition, i en rörelse mellan delar och helhet. Att förstå är att låta två horisonter smälta samman.
Friedrich Schleiermacher · Wilhelm Dilthey · Hans-Georg Gadamer · Paul Ricoeur
- Bygger på FenomenologiGadamer var Heideggers elev och bygger på hans tanke att förståelse är ett grunddrag i människans tillvaro.
Läs mer
Poststrukturalism1960-talet–Kontinental filosofi
Strukturerna är inte stabila: betydelser glider, och det som räknas som sanning är sammanflätat med makt. Dekonstruktionen visar hur texter undergräver sina egna motsatspar.
Michel Foucault · Jacques Derrida · Gilles Deleuze · Jean-François Lyotard · Julia Kristeva · Judith Butler
- Bygger på Existensfilosofins förelöpareFoucault och Deleuze läser om Nietzsche: sanningar har en historia, och bakom dem finns krafter och makt.
- Bygger på FenomenologiDerrida började som Husserlforskare, och hans dekonstruktion tar sitt namn och sin uppgift från Heidegger.
- Reagerar mot StrukturalismDerrida och Foucault vänder strukturalismens verktyg mot den själv. Strukturerna har inget fast centrum.
Läs mer
Analytisk metafysik och medvetandefilosofi1970-talet–Analytisk filosofi
Metafysiken återvänder i logisk dräkt: möjliga världar, identitet och medvetandets svåra problem. Ett av de mest livaktiga fälten i dagens akademiska filosofi.
Ruth Barcan Marcus · Saul Kripke · David Lewis · Thomas Nagel · Daniel Dennett · David Chalmers
- Bygger på VetenskapsfilosofiNär Quine gör filosofin till en del av vetenskapen blir det åter möjligt att fråga vad som finns, och metafysiken får ny legitimitet.
Läs mer
Rättviseteori efter Rawls1971–Analytisk filosofi
Vad är ett rättvist samhälle? Rawls svarade med ett tankeexperiment: de principer vi skulle välja om vi inte visste vilken plats vi själva får. Svaret startade en debatt som fortfarande pågår.
John Rawls · Robert Nozick · Michael Sandel · Martha Nussbaum
- Bygger på KontraktsteoriRawls återupplivar samhällsfördraget, nu som tankeexperiment om vilka principer fria och jämlika parter skulle enas om.
- Reagerar mot UtilitarismRawls skriver sin teori som ett alternativ till utilitarismen, som han menar inte tar skillnaden mellan personer på allvar.
Läs mer
Latinamerikansk befrielsefilosofica 1970–Afrika och Latinamerika
En filosofi som utgår från de förtrycktas erfarenhet i Latinamerika. Den kritiserar den europeiska filosofins anspråk på att tala för alla och gör befrielsen från beroende och fattigdom till filosofins uppgift.
Leopoldo Zea · Augusto Salazar Bondy · Enrique Dussel
- Bygger på MarxismBefrielsefilosoferna använder Marx analys av utsugning och beroende, och Dussel har ägnat flera böcker åt att läsa om honom.
Läs mer

Huvudlinjer

Tio vägar genom historien

Varje linje är en berättelse i några steg. Kartan följer med medan du läser.