Den fenomenologiska familjen

Steg 1 av 5 · 1900-talet–

Fenomenologi

Husserl vill börja om från början. Hans uppmaning är att beskriva erfarenheten som den visar sig, utan att förutsätta något. Hans elev Heidegger gör av metoden en undersökning av vad det är att finnas till.

Kontinental filosofi

Steg 2 av 5 · 1940–1960-talet

Existentialism

Sartre och Beauvoir läser Husserl och Heidegger och drar ut följderna för friheten, ansvaret och förhållandet till andra.

• Bygger på FenomenologiSartre studerade Husserl och Heidegger i Berlin. Varat och intet har underrubriken ”en fenomenologisk ontologi”.

Kontinental filosofi

Steg 3 av 5 · 1960-talet–

Hermeneutik

Gadamer, också elev till Heidegger, går en annan väg. Vi förstår alltid utifrån vår historia och våra fördomar. Att förstå en text eller en människa är att föra ett samtal.

• Bygger på FenomenologiGadamer var Heideggers elev och bygger på hans tanke att förståelse är ett grunddrag i människans tillvaro.

Kontinental filosofi

Steg 4 av 5 · 1916–1960-talet

Strukturalism

Strukturalisterna gör uppror mot hela familjen. Det är inte medvetandet som skapar mening. Meningen finns redan i språkets och kulturens system.

• Reagerar mot ExistentialismLévi-Strauss angriper Sartre: det är inte det fria subjektet som skapar meningen, utan strukturer som det inte känner till.

Kontinental filosofi

Steg 5 av 5 · 1960-talet–

Poststrukturalism

Derrida och Foucault gör sedan uppror mot upproret. Systemen är varken stängda eller stabila. Derrida kommer fram till det genom att läsa Husserl och Heidegger mycket noga.

• Reagerar mot StrukturalismDerrida och Foucault vänder strukturalismens verktyg mot den själv. Strukturerna har inget fast centrum.
• Bygger på FenomenologiDerrida började som Husserlforskare, och hans dekonstruktion tar sitt namn och sin uppgift från Heidegger.

Kontinental filosofi