Analytisk filosofi · 1971–
Rättviseteori efter Rawls
Vad är ett rättvist samhälle? Rawls svarade med ett tankeexperiment: de principer vi skulle välja om vi inte visste vilken plats vi själva får. Svaret startade en debatt som fortfarande pågår.
År 1928 får den sjuårige John Rawls i Baltimore difteri. Hans yngre bror Bobby smittas av honom och dör. Året därpå får John lunginflammation, och brodern Tommy smittas och dör. Som ung infanterist på Stilla havet 1945 ser han kamrater falla av skäl som inte hade med förtjänst att göra, och kort efter atombomben passerar han med tåg genom ruinerna av Hiroshima.
Rawls talade sällan om det, men han sade sent i livet att händelserna hade lärt honom hur mycket av ett liv som avgörs av tillfälligheter. Efter kriget blev han filosof, och 1971 gav han ut En teori om rättvisa, sexhundra sidor som han hade arbetat på i tjugo år. Hur bör ett samhälle ordnas, om ingen har förtjänat den plats hon föds på?
Bakgrund
Vid 1900-talets mitt ansågs den politiska filosofin vara död. De logiska positivisterna hade förklarat att värdeomdömen inte kan vara sanna eller falska, och filosoferna ägnade sig åt att analysera politiska ords betydelse. I praktiken härskade utilitarismen, särskilt bland ekonomer: en politik är bra om den ökar den sammanlagda välfärden.
Rawls ansåg att utilitarismen hade ett avgörande fel. Den kan godta att några få far mycket illa om summan blir större, och den tar därför inte på allvar att människor är åtskilda personer. 1950- och 1960-talens USA gav frågan skärpa. Medborgarrättsrörelsen krävde rättigheter som en majoritet hade vägrat ge, och Vietnamkriget väckte frågan när man får vägra lyda.
För att finna ett alternativ gick Rawls tillbaka till kontraktsteorin hos Locke, Rousseau och Kant. De hade frågat vilken ordning fria människor skulle samtycka till. Rawls gjorde om tanken till ett redskap för att pröva principer. Kontraktet är hos honom rent hypotetiskt, och allt hänger på hur valsituationen beskrivs.
Grundtankar
Välj bakom en slöja av okunnighet
Tänk dig att samhällets grundregler ska bestämmas av människor som inte vet vilka de själva kommer att vara: inte sitt kön, sin hudfärg, sina anlag, sin rikedom eller sin livsåskådning. Den som inte vet om hon blir slav eller slavägare går inte med på slaveri. Okunnigheten tvingar var och en att se saken från allas plats. Rawls kallar läget ursprungspositionen.
Friheten kommer först
Den första principen som skulle väljas är att varje människa har rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som går att förena med samma friheter för alla: yttrandefrihet, samvetsfrihet, rösträtt, rättssäkerhet. Friheterna får inte bytas mot ökad välfärd. Det är Rawls svar på utilitarismen.
Ojämlikhet måste gagna dem som har det sämst
Den andra principen gäller pengar och ställning. Ojämlikheter är godtagbara bara om alla har rimligt lika möjligheter att nå positionerna, och om skillnaderna är till störst fördel för de sämst ställda. Läkare får tjäna mer om det gör vården bättre för de fattigaste. Begåvning är inte förtjänad. Den är en gemensam tillgång som den lyckligt lottade får dra nytta av på villkor.
Rättvisa är hur du fick det, inte hur mycket du har
Robert Nozick, Rawls kollega på Harvard, svarade 1974. Varje människa äger sig själv och det hon har förvärvat utan att kränka någon. Om miljoner frivilligt betalar en slant för att se en basketstjärna spela blir han rik, och ingen har gjort något fel. En stat som tar hans pengar för att jämna ut behandlar honom som ett medel. Bara en minimal stat kan rättfärdigas.
Fråga vad människor faktiskt kan göra
Ekonomen Amartya Sen och filosofen Martha Nussbaum menade att Rawls mätte fel sak. Samma inkomst ger en rullstolsburen och en gående olika frihet. Det som räknas är förmågor: vad en människa verkligen kan göra och vara. Nussbaum ställde upp en lista på tio, bland dem att kunna leva ett liv av normal längd, ha kroppslig hälsa, tänka, känna och delta i politiken.
Utveckling
- 1958–1971
Teorin växer fram
Rawls uppsats Rättvisa som skälighet 1958. Manuskriptet cirkulerar bland kollegor i tio år innan boken ges ut 1971.
- 1974–1983
Svaren
Nozicks Anarki, stat och utopi 1974. Ronald Dworkin utvecklar en lära om rättigheter som trumf. Michael Sandel och Michael Walzer lägger fram den kommunitära kritiken 1982–1983.
- 1989–1993
Omprövningen
Susan Moller Okin kräver 1989 att rättvisan ska gälla också i familjen. Rawls begränsar i Politisk liberalism 1993 teorin till det som medborgare med olika livssyn kan enas om.
- 1999 och framåt
Världen och framtiden
Rawls skriver om rätten mellan folk. Thomas Pogge och andra kräver global rättvisa. Sen ger ut Idén om rättvisa 2009. Frågor om klimat och kommande generationer blir centrala.
Invändningar
Förmögenhet är inte manna från himlen
Nozick invände att Rawls behandlar samhällets tillgångar som om de hade fallit från skyn och bara väntade på att delas ut. Men varorna har redan ägare, som har arbetat fram dem. Varje mönster för fördelning störs dessutom genast av människors fria val och måste upprätthållas med ständiga ingrepp. Rawls svarade att äganderätten själv är en institution som ska rättfärdigas, och att ingen har förtjänat sin startpunkt.
Ingen är ett jag utan egenskaper
Michael Sandel hävdade 1982 att parterna bakom slöjan inte är människor. Den som inte vet vilken familj, tro eller hembygd hon har saknar just det som gör att något betyder något för henne. Vi väljer inte våra djupaste lojaliteter, vi upptäcker dem. En stat som ska vara neutral mellan alla uppfattningar om det goda livet har i själva verket valt en: den liberala individens.
Teorin stannar vid tröskeln
Okin påpekade att parterna i ursprungspositionen beskrivs som familjeöverhuvuden, och att fördelningen av arbete och makt i hemmet lämnas utanför. Charles Mills invände 1997 att en teori om det idealt rättvisa samhället inte säger något om hur faktiska orätter som slaveri och kolonialism ska rättas. Sen frågade vad man har för nytta av en ritning av det fullkomliga, när uppgiften är att välja mellan ofullkomliga alternativ.
Arvet
Kartan visar två linjer in: ett arv från kontraktsteorin, som gav metoden, och en reaktion mot utilitarismen, som var motståndaren. Kritiken från Sandel och MacIntyre knyter an till dygdetikens återkomst. Nozick skrev att politiska filosofer hädanefter måste arbeta inom Rawls teori eller förklara varför de inte gör det, och så har det blivit.
Frågan om rättvis fördelning hade före 1971 mest diskuterats av ekonomer och politiker. Nu fick den ett gemensamt språk. Sens förmågor ligger till grund för FN:s index för mänsklig utveckling, som sedan 1990 mäter länder efter livslängd och utbildning och inte bara inkomst.
Slöjan av okunnighet används långt utanför filosofin, till exempel när man diskuterar sjukvårdens prioriteringar eller försäkringar: vilket system skulle du välja om du inte visste om du blev sjuk? Tanken att en politik ska bedömas efter hur den slår mot dem som har minst är i dag ett vanligt argument i politisk debatt.
Vanliga missförstånd
- ”Rawls ville att alla skulle ha lika mycket.”
- Han försvarade ojämlikhet, så länge den förbättrar läget för de sämst ställda. En jämn fördelning där alla har mindre är enligt differensprincipen sämre.
- ”Slöjan av okunnighet är ett förslag om hur beslut ska fattas.”
- Den är ett tankeexperiment för att pröva om en princip är opartisk. Ingen har någonsin stått där, och ingen ska. Rawls säger att man när som helst kan gå in i den genom att resonera enligt dess villkor.
- ”Nozick försvarade de rikas intressen.”
- Hans teori kräver att egendom är rättmätigt förvärvad och att historiska orätter rättas. Han medgav att den principen kan motivera omfattande omfördelning i samhällen byggda på stöld och slaveri.
Att läsa
- Rättvisa: vad är det rätta att göra?Michael Sandel · 2009
Byggd på en berömd föreläsningsserie vid Harvard. Går igenom Bentham, Kant, Rawls, Nozick och Aristoteles med fall ur verkligheten.
- En teori om rättvisa, §§ 1–4 och 11–13John Rawls · 1971
Huvudidén, ursprungspositionen och de två principerna. Boken är lång och torr, men de här avsnitten bär allt.
- Anarki, stat och utopi, kapitel 7Robert Nozick · 1974
Kritiken av Rawls och exemplet med basketspelaren Wilt Chamberlain. Kvick och svår att värja sig mot.
- Kvinnor och mänsklig utvecklingMartha Nussbaum · 2000
Förmågeteorin tillämpad på kvinnors liv i Indien, med listan över de tio förmågorna.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påKontraktsteori
Rawls återupplivar samhällsfördraget, nu som tankeexperiment om vilka principer fria och jämlika parter skulle enas om.
- Reagerar motUtilitarism
Rawls skriver sin teori som ett alternativ till utilitarismen, som han menar inte tar skillnaden mellan personer på allvar.