Analytisk filosofi · 1920–1950-talet
Logisk positivism
Ett påstående är meningsfullt bara om det kan prövas empiriskt eller är logiskt sant. Metafysik, etik och teologi blir därmed strikt talat meningslösa.
Varje torsdagskväll i slutet av 1920-talet samlas ett tjugotal personer i ett seminarierum vid Boltzmanngasse i Wien. Där finns fysiker, matematiker, en nationalekonom och några filosofer. Värden är professor Moritz Schlick. De läser en tunn bok av Ludwig Wittgenstein, mening för mening, och när någon säger något dunkelt ropar sociologen Otto Neurath ett enda ord: metafysik.
Till slut tröttnar han på att avbryta och föreslår att han i stället ska säga till de gånger någon inte talar metafysik. Gruppen kallar sig Wienkretsen. Den vill göra filosofin lika sträng som fysiken, och den har ett test för allt som sägs: hur skulle man kunna ta reda på om det är sant?
Bakgrund
Wien hade en tradition av empiristiskt tänkande kring fysikern Ernst Mach, som i positivismens anda ville rensa vetenskapen från allt som inte går att iaktta. Schlick, som själv var fysiker och hade skrivit om Einsteins relativitetsteori, fick 1922 den lärostol som en gång inrättats för Mach.
Relativitetsteorin var en lärdom. Einstein hade kommit vidare genom att fråga vad det betyder att två händelser är samtidiga, det vill säga hur man skulle mäta det. Begrepp som alla trott sig förstå visade sig sakna bestämt innehåll tills en metod för prövning hade angetts.
Det andra redskapet var den nya logiken från Frege, Russell och Wittgensteins Tractatus. Den äldre empirismen hade inte kunnat förklara matematikens säkerhet. Nu fanns ett svar: logikens och matematikens satser är sanna i kraft av språkets regler och säger ingenting om världen. Därmed kunde man vara empirist fullt ut. Efter första världskriget, i ett Österrike där dunkla läror om folk, själ och öde växte sig starka, uppfattade kretsen sitt arbete som ett led i upplysningen.
Grundtankar
En sats mening är metoden att pröva den
Ett påstående om världen har mening bara om det går att ange vilka iakttagelser som skulle tala för eller emot det. Att det finns berg på månens baksida gick inte att kontrollera på 1930-talet, men man visste vad som skulle krävas. Att det absoluta är fullkomligt går inte att pröva på något tänkbart sätt. Det är varken sant eller falskt.
Det finns två slags meningsfulla satser
Analytiska satser, som att alla ungkarlar är ogifta eller att två plus två är fyra, är sanna genom ordens betydelse och säger inget om verkligheten. Syntetiska satser säger något om verkligheten och måste prövas mot erfarenheten. Någon tredje sort finns inte. Kants syntetiska omdömen a priori, kunskap om världen utan erfarenhet, är omöjliga.
Metafysiken är meningslös
Carnap tog 1932 en mening ur en föreläsning av Heidegger, intet intigar, och visade att den bryter mot logikens grammatik: ordet intet används som namn på ett ting. Metafysikens satser är skensatser. De uttrycker en livskänsla, och det gör konsten bättre. Metafysiker är musiker utan musikalisk begåvning, skrev han.
Moraliska satser uttrycker känslor
Också etiken faller utanför det prövbara. Ayer hävdade att den som säger att det var fel av dig att stjäla pengarna inte säger mer än att du stal pengarna, uttalat i en ton av fasa. Satsen beskriver ingenting, den ger uttryck åt en hållning. Uppsalaskolan i Sverige hade kommit till samma slutsats oberoende av Wien.
Vetenskapen är en
Det finns inga skilda metoder för natur och kultur. All vetenskap talar till sist om det iakttagbara och kan i princip uttryckas i ett gemensamt språk. Neurath ledde arbetet med en encyklopedi för enhetsvetenskapen. Filosofin har inget eget kunskapsområde. Dess uppgift är att klargöra vetenskapens begrepp och satser.
Utveckling
- 1924–1929
Kretsen bildas
Diskussionskvällarna börjar hos Schlick. Carnap kommer till Wien 1926. Manifestet Den vetenskapliga världsuppfattningen ges ut 1929.
- 1929–1936
Internationell rörelse
Tidskriften Erkenntnis, kongresser och en systergrupp i Berlin kring Hans Reichenbach. Den unge engelsmannen Ayer besöker Wien och skriver sin bok 1936. Samma år skjuts Schlick ihjäl av en före detta student på universitetets trappa.
- 1934–1940
Flykten
Flera medlemmar är judar eller socialister. Efter den österrikiska fascismens seger och sedan nazisternas flyr de till USA och England.
- 1940–1960
Amerika och upplösningen
Carnap, Reichenbach och Carl Hempel präglar amerikansk filosofi. Principerna mjukas upp steg för steg, tills Quine 1951 angriper själva grunden.
Invändningar
Principen klarar inte sitt eget test
Satsen att bara prövbara eller analytiska satser har mening är själv varken prövbar genom iakttagelse eller sann genom ordens betydelse. Enligt sin egen måttstock är den alltså meningslös. Kretsen svarade att den är ett förslag om hur ordet mening bör användas. Men ett förslag kan man tacka nej till.
Naturlagar går inte att verifiera
En lag som att alla metaller utvidgas vid uppvärmning gäller oändligt många fall och kan aldrig slutgiltigt bekräftas. Karl Popper, som umgicks med kretsen utan att tillhöra den, påpekade att principen därmed dömer ut vetenskapens bästa satser. Han föreslog att vetenskap kännetecknas av att kunna vederläggas. Carnap ersatte verifikation med gradvis bekräftelse, och formuleringarna blev allt svagare.
Gränsen mellan analytiskt och syntetiskt håller inte
W.V. Quine hävdade 1951 att ingen har lyckats förklara vad sann genom ordens betydelse innebär utan att gå i cirkel. Inte heller prövas satser en och en. Våra övertygelser möter erfarenheten som en samlad kropp, och vilken del som helst kan ändras om man justerar på annat håll. Med de två dogmerna föll rörelsens grundval.
Arvet
Kartan visar två linjer in, från den logiska analysen och från 1800-talets positivism, och en parallell till Uppsalaskolan. En linje går ut till vetenskapsfilosofin, av typen reaktion: Popper, Quine och Kuhn formade sina läror som kritik av Wienkretsen, och ämnet fick sin moderna form i den striden.
Ayer fick 1978 frågan vad som i efterhand var rörelsens största brist och svarade ungefär att nästan allt i den var falskt. Ändå satte den standarden för klarhet och argumentation i den analytiska filosofin, och dess landsflyktiga medlemmar byggde upp ämnet vid amerikanska universitet.
Kravet lever i vardagen i en mildare form. Den som frågar vad som skulle kunna få dig att ändra uppfattning, eller avfärdar ett påstående för att det inte går att kontrollera, använder Wienkretsens test. Neuraths bildspråk Isotype, gjort för att visa statistik för alla, är ursprunget till dagens piktogram och infografik.
Vanliga missförstånd
- ”De menade att etik, konst och religion är oviktiga.”
- De menade att sådana satser inte uttrycker kunskap. Carnap och Neurath var politiskt engagerade socialister, och Carnap skrev att metafysiken uttrycker en verklig livskänsla, bara i fel form.
- ”Wittgenstein tillhörde Wienkretsen.”
- Han gick aldrig på mötena. Han träffade Schlick och några andra för sig och ansåg att de hade missförstått hans bok, vars viktigaste del enligt honom var det som inte går att säga.
- ”Popper var logisk positivist.”
- Han var deras främste kritiker på nära håll, och Neurath kallade honom den officiella oppositionen. Popper sökte en gräns mellan vetenskap och annat, inte mellan mening och nonsens.
Att läsa
- Språk, sanning och logikA.J. Ayer · 1936
Skriven av en tjugofemåring, kaxig och glasklar. Den bok som gjorde rörelsen känd på engelska.
- Övervinnandet av metafysiken genom logisk analys av språketRudolf Carnap · 1932
Uppsatsen som tar isär Heideggers mening om intet. Tjugo sidor.
- Den vetenskapliga världsuppfattningen: WienkretsenHans Hahn, Otto Neurath och Rudolf Carnap · 1929
Manifestet. Kort, programmatiskt och mer politiskt än man väntar sig.
- Empirismens två dogmerW.V. Quine · 1951
Kritiken som avslutade epoken. Läs den sist.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påPositivism
Från den äldre positivismen kommer hållningen: bara det som går att pröva i erfarenheten räknas som kunskap.
- Bygger påLogisk analys
Wienkretsen tar Freges och Russells logik som verktyg och läser Wittgensteins Tractatus rad för rad.
- Parallell medUppsalaskolan
Uppsalafilosoferna kom oberoende av Wienkretsen fram till en liknande kritik av metafysiken och av värdeomdömenas anspråk på sanning.
Vart sedan
- Möter motstånd frånVetenskapsfilosofi
Popper ersätter verifiering med falsifiering, och Quine angriper positivismens grundläggande distinktioner.