Analytisk filosofi · ca 1910–1950
Uppsalaskolan
Svensk släkting till den logiska positivismen. Hägerström hävdade att värdeomdömen saknar sanningsvärde och bara uttrycker känslor, en tanke som präglade svensk rättsfilosofi och debatt länge.
Den 18 mars 1911 håller Axel Hägerström sin installationsföreläsning som professor i praktisk filosofi i Uppsala. Ämnet för professuren är läran om rätt och moral. Den nye professorn, en prästson från Småland som själv hade tänkt bli präst, säger till åhörarna att moralvetenskapen inte kan vara en lära i moral. Den kan bara vara en lära om moralen.
Skälet är att meningar som säger att något är gott eller bör göras inte påstår någonting. De kan varken vara sanna eller falska. Tesen var ny i världen, och det dröjde tjugo år innan filosofer i Wien och Oxford lade fram samma tanke. Om värdeomdömen inte säger något om verkligheten, vad gör vi då när vi fäller dem?
Bakgrund
Svensk filosofi hade under 1800-talet dominerats av Christopher Jacob Boström, som lärde att verkligheten är andlig och att staten är en personlighet av högre rang än individerna. Läran hade nära band till kyrka och ämbetsmannastat. När Hägerström började sina studier på 1880-talet var boströmianismen ännu universitetets officiella filosofi.
Hägerström bröt först med sin barndoms tro och sedan med idealismen. I boken Das Prinzip der Wissenschaft 1908 hävdade han att verkligheten är det som har en bestämd plats i tid och rum, och att talet om en andlig värld bakom den är ord utan innehåll. Hans yngre kollega Adolf Phalén, professor i teoretisk filosofi från 1916, arbetade samtidigt med att visa hur filosofins traditionella begrepp rymmer motsägelser.
De två utgjorde skolan, tillsammans med en krets elever. Den uppstod självständigt men liknar i mycket det som skedde på andra håll. Liksom Russell och Moore i Cambridge gjorde de uppror mot idealismen, och liksom Wienkretsen ansåg de att metafysiken består av skenbegrepp.
Grundtankar
Värdeomdömen är varken sanna eller falska
När jag säger att en handling är god ser det ut som om jag tillskriver den en egenskap. Men godheten finns inte hos handlingen så som formen eller färgen finns. Det som föreligger är en föreställning om handlingen förbunden med en känsla eller en vilja hos mig. Satsen uttrycker den, på samma sätt som ett utrop. Att fråga om den är sann är som att fråga om smärta är sann.
Det finns ingen vetenskap om vad som bör vara
Av detta följer att ingen kan bevisa en moral. Vetenskapen kan undersöka vilka moraliska föreställningar människor har, hur de har uppstått och vilka följder de får. Den kan inte säga vilka som är riktiga. Hägerström såg det som en befrielse. Den som tror sig äga den sanna moralen har ett skäl att tvinga andra, och det skälet faller.
Rättigheter är magi
Vad är det jag har när jag har äganderätt till ett hus? Jag har ingen faktisk makt över det, för tjuven kan ta det, och ägare är jag ändå. Hägerström ägnade ett väldigt verk åt den romerska rätten för att visa att begreppen rättighet och plikt har rötter i föreställningar om övernaturliga band och krafter. Kvar som verklighet finns domstolar, tvång och människors vanor.
Metafysiken ska förstöras
Som motto för sin filosofi tog Hägerström en omskrivning av Cato den äldres ord om Karthago: för övrigt anser jag att metafysiken bör förstöras. Med metafysik menade han varje lära som räknar med något verkligt bortom tid och rum, och varje begrepp som gör ett ord till ett ting. Också vardagens föreställning om en fri vilja räknades dit.
Begrepp ska analyseras tills motsägelsen syns
Phaléns bidrag var metoden. Filosofins uppgift är begreppsanalys: att ta ett begrepp som varseblivning, kunskap eller tid och visa exakt vad som tänks i det. Ofta visar det sig att vårt vanliga begrepp förenar oförenliga bestämningar, och att filosofihistoriens strider är försök att komma undan den motsägelsen åt det ena eller andra hållet.
Utveckling
- 1908–1916
Brottet med idealismen
Hägerström lägger fram sin verklighetslära och håller installationsföreläsningen 1911. Phalén blir professor 1916.
- 1917–1939
Skolans höjdpunkt
Hägerström arbetar med rättsbegreppens historia. Eleverna Vilhelm Lundstedt och Karl Olivecrona för in tankarna i juridiken, och den danske juristen Alf Ross disputerar i Uppsala. Phalén dör 1931 och Hägerström 1939.
- 1941–1949
Hedenius
Ingemar Hedenius ger läran dess tydligaste form i Om rätt och moral 1941 och blir professor 1947. Boken Tro och vetande 1949 utlöser en stor debatt om kristendomens anspråk.
- 1950 och framåt
Uppgång i analytisk filosofi
Yngre filosofer vänder sig till den anglosaxiska filosofin. Uppsalaskolan upphör som skola, men frågorna lever vidare inom metaetiken.
Invändningar
Då kan man inte fördöma något
Under 1930- och 1940-talen anklagades läran för att ha avväpnat demokratin. Om det inte är sant att nazismen är ond, sades det, har vi inget att sätta emot den. Hedenius svarade att läran inte säger något om vilka värderingar man bör ha. En värdenihilist kan avsky förtryck lika starkt som någon annan. Han kan bara inte bevisa sin avsky, och det kan ingen annan heller.
Moraliska satser går att resonera med
Om satsen att stöld är fel bara är ett utrop, hur kan den då stå som led i en slutledning? Vi säger: om stöld är fel, så är det fel att förmå sin bror att stjäla. I den meningen uttrycks ingen känsla inför stöld, och ändå betyder orden detsamma. Invändningen, som filosofen Peter Geach formulerade på 1960-talet, träffar alla läror av det här slaget.
Utan giltighet blir rätten bara makt
Om rättigheter är magi och rättsregler bara fakta om vad domstolar gör, finns ingen grund för att säga att en lag är orätt. Lundstedt ville ersätta rättvisan med samhällsnyttan som måttstock. Kritiker, särskilt efter 1945, menade att synsättet gjorde svenska jurister ovilliga att tala om den enskildes rättigheter gentemot staten. Olivecrona svarade att en riktig beskrivning av rätten inte hindrar någon från att kritisera den.
Arvet
Kartan visar en linje till den logiska positivismen, av typen parallell. Uppsalaskolan och Wienkretsen kom oberoende av varandra fram till att metafysiken är meningslös och att värdesatser inte uttrycker kunskap. Hägerström var först med det senare, men han skrev på svenska och svår tyska och blev lite läst utomlands.
I Sverige blev inflytandet desto större. Generationer av jurister, ämbetsmän och politiker utbildades i föreställningen att värderingar är en sak och fakta en annan, och att lagstiftning är ett redskap för samhällsnytta. Den svenska förkärleken för utredningar och saklighet, och den länge svaga ställningen för rättighetsskydd och domstolsprövning av lagar, har ofta förklarats med arvet från Uppsala.
Hedenius angrepp på teologin 1949 bidrog till att Sverige blev ett av världens mest sekulariserade länder. Frågan om moraliska omdömen kan vara sanna är i dag en av moralfilosofins mest omdiskuterade.
Vanliga missförstånd
- ”Värdenihilism betyder att ingenting spelar någon roll.”
- Läran handlar om vad värdesatser är för slags satser, inte om hur man bör leva. Hägerström hade starka moraliska övertygelser och menade att insikten skulle göra människor mindre fanatiska.
- ”Uppsalaskolan var en svensk avläggare av Wienkretsen.”
- Hägerströms föreläsning hölls 1911, och Wienkretsen bildades på 1920-talet. Hans utgångspunkt var Kant och rättshistorien, medan Wienfilosoferna utgick från logik och fysik.
- ”Läran säger att moral bara är tycke och smak.”
- Hägerström beskrev moralen som djupt rotade känslor och viljeimpulser som har formats av samhället under lång tid och som håller det samman. Den är ingen privat smaksak för det.
Att läsa
- Om moraliska föreställningars sanningAxel Hägerström · 1911
Installationsföreläsningen. Trettio sidor, och det enda Hägerström skrev som är lätt att läsa.
- Om rätt och moralIngemar Hedenius · 1941
Skolans klaraste framställning och försvaret mot anklagelsen att läran undergräver moralen.
- RättsordningenKarl Olivecrona · 1966
Rättsrealismen i mogen form: vad lagar, rättigheter och domar är om man bara räknar med fakta.
Släktskap
Vart sedan
- Parallell medLogisk positivism
Uppsalafilosoferna kom oberoende av Wienkretsen fram till en liknande kritik av metafysiken och av värdeomdömenas anspråk på sanning.