Kontinental filosofi · 1960-talet–
Hermeneutik
Läran om tolkning: all förståelse sker utifrån förförståelse och tradition, i en rörelse mellan delar och helhet. Att förstå är att låta två horisonter smälta samman.
År 1960 ger en sextioårig professor i Heidelberg ut sin första stora bok. Hans-Georg Gadamer har arbetat på den i tio år, mellan föreläsningar och förvaltningsuppdrag. Förlaget tycker att den tänkta titeln, Grunddrag av en filosofisk hermeneutik, innehåller ett ord som ingen känner till. Boken får heta Sanning och metod.
Gadamer brukade säga att han blev sen med allt i livet. Han levde till hundra två års ålder och hann se boken bli en av århundradets mest diskuterade. Den utgår från något som alla gör dagligen utan att tänka på det: läser en text, lyssnar på en vän, ser en tavla. Vad händer egentligen när vi förstår något?
Bakgrund
Ordet kommer av grekiskans ord för att tolka och har förknippats med guden Hermes, som bar bud mellan gudar och människor. Länge var hermeneutik en samling regler för hur man läser svåra texter, främst Bibeln och lagen. Reformationen gjorde frågan brännande: om var och en ska läsa skriften själv behövs en lära om hur det går till.
Teologen Friedrich Schleiermacher gjorde omkring 1810 hermeneutiken allmän. Missförstånd är det normala, och förståelse måste alltid sökas, vare sig det gäller Platon eller ett samtal. Wilhelm Dilthey tog nästa steg på 1880-talet, i polemik mot positivismen. Naturen förklarar vi, skrev han, och själslivet förstår vi. Historia, litteratur och rätt har en egen metod.
Den avgörande vändningen kom med fenomenologin. Martin Heidegger hävdade 1927 att förståelse är mer än en metod för vissa vetenskaper. Den är människans sätt att finnas: vi är alltid redan mitt i en värld som betyder något för oss. Gadamer var hans elev, och Sanning och metod drar slutsatserna.
Grundtankar
Delen förstås ur helheten, och helheten ur delarna
Ett ord får sin mening av meningen, meningen av stycket och stycket av hela verket. Men verket känner man bara genom dess ord. Rörelsen kallas den hermeneutiska cirkeln. Den är ingen logisk felaktighet. Vi börjar med en gissning om helheten, läser, rättar gissningen och läser igen. Förståelsen fördjupas varv för varv, som i en spiral.
Ingen förstår utan förförståelse
Vi kommer aldrig tomma till en text. Vi bär på förväntningar, begrepp och frågor som vi har fått av vår tid och uppfostran. Gadamer kallar dem fördomar, i ordets gamla betydelse av förhandsomdömen, och han menar att upplysningen hade en fördom mot fördomar. De är villkoret för att vi alls ska förstå något. Uppgiften är att sätta dem på spel och se vilka som håller.
Att förstå är att horisonter smälter samman
Varje människa ser världen från en plats, med en horisont. En text från en annan tid har en annan. Förståelse är inte att krypa ur sin egen och in i författarens. Det är att de två möts och bildar något tredje, vidare. Därför förstår varje tid Platon på sitt sätt, och ingen tolkning är den sista.
Förstå är att fråga och bli tillfrågad
Gadamers förebild är samtalet. Den som verkligen samtalar vet inte i förväg vad som kommer ut av det. En text förstår man genom att finna den fråga som den är ett svar på, och genom att låta den ställa frågor tillbaka. Det förutsätter att man räknar med att den andre kan ha rätt. Konsten och traditionen kan säga oss sanningar som ingen metod når.
Lita på texten och misstänk den
Fransmannen Paul Ricœur skilde mellan två hållningar. Den ena lyssnar till vad texten vill säga och söker återställa dess mening. Den andra frågar vad texten döljer. Marx, Nietzsche och Freud kallar han misstankens mästare: de läser medvetandets utsagor som förklädnader för klassintresse, vilja till makt eller drift. En fullständig tolkning behöver båda.
Utveckling
- ca 1805–1834
Schleiermacher
Föreläsningar i Halle och Berlin gör hermeneutiken till en allmän lära om förståelse. Målet är att förstå författaren bättre än han förstod sig själv.
- 1883–1911
Dilthey
Dilthey söker en grund för humanvetenskaperna som motsvarar den Kant gav naturvetenskapen, och finner den i förståelsen av levd erfarenhet och dess uttryck.
- 1927–1960
Heidegger och Gadamer
Vara och tid gör förståelsen till ett grunddrag i människans tillvaro. Sanning och metod 1960 utformar en filosofisk hermeneutik med konsten, historien och språket som fält.
- 1965–1990
Debatter och utvidgning
Gadamer debatterar med Habermas om tradition och kritik och möter Derrida i Paris 1981. Ricœur skriver om metafor, berättelse och identitet. Tolkningsmetoder tar plats i samhällsvetenskapen.
Invändningar
Traditionen kan ljuga
Jürgen Habermas invände 1967 att Gadamer litar för mycket på det överlämnade. Språk och tradition bär också på makt och tvång, och ett samförstånd kan vara resultatet av systematiskt förvrängd kommunikation. Det behövs en kritisk samhällsteori som kan förklara det som deltagarna själva inte ser, så som psykoanalytikern förstår patienten bättre än hon själv. Gadamer svarade att också kritikern står i en tradition och inte har någon plats utanför.
Utan författarens avsikt finns inget rätt och fel
Litteraturforskaren E.D. Hirsch hävdade 1967 att om en texts mening förändras med varje läsare går det inte att säga att en tolkning är bättre än en annan. Meningen är det författaren avsåg, och den är fast. Vad texten betyder för oss är en annan sak. Gadamer menade att ett verk alltid säger mer än upphovsmannen visste, och att det är därför klassiker fortsätter tala.
Viljan att förstå är en vilja till makt
Vid mötet i Paris 1981 frågade Jacques Derrida om den goda vilja att förstå som Gadamer förutsätter inte är ett sätt att göra den andre lik sig själv. Kanske är det brottet och det som inte går att tillägna sig som är det viktiga i en text. Gadamer svarade att den som öppnar munnen vill bli förstådd, Derrida också. Mötet har beskrivits som ett samtal som inte blev av.
Arvet
Kartan visar en linje in, från fenomenologin. Hermeneutiken i sin moderna form är Heideggers analys av förståelsen, förd vidare av hans elev. Den äldre förhistorien hos Schleiermacher och Dilthey går tillbaka till romantiken och till striden med positivismen om huruvida människan kan studeras som naturen.
Varje humanistiskt ämne har påverkats: litteraturvetenskapen, historia, teologi och juridik, där frågan om hur en gammal lagtext ska tillämpas på ett nytt fall är hermeneutikens eget exempel. Inom samhällsvetenskap och vårdforskning står kvalitativa metoder, som tolkande intervjuer, på hermeneutisk grund.
Insikten att vi alltid förstår utifrån det vi redan tror oss veta har blivit allmän egendom, också under namn som tolkningsram eller filterbubbla. Den som märker att två människor har läst samma nyhet och förstått olika saker har upptäckt förförståelsen. Gadamers råd är samtalet: att fråga, och att räkna med att den andre kan ha rätt.
Vanliga missförstånd
- ”Hermeneutiken säger att alla tolkningar är lika bra.”
- Gadamer talar om att texten gör motstånd och att fördomar prövas och faller. En tolkning som inte får delarna att gå ihop med helheten är sämre. Det han förnekar är att det finns en enda slutgiltig.
- ”Fördom betyder trångsynthet.”
- Gadamer använder ordet i dess äldre mening: ett omdöme som fälls innan saken är slutgiltigt prövad. Sådana kan vara riktiga eller oriktiga, och utan dem kan vi inte börja.
- ”Hermeneutik är en metod för att tolka texter.”
- Det var den hos Schleiermacher. Gadamers poäng är den motsatta: förståelse är något som sker med oss, och sanningen i konst och historia nås inte genom att följa en metod. Bokens titel kunde ha haft ett eller mellan orden.
Att läsa
- Sanning och metod i urvalHans-Georg Gadamer · 1960
Det svenska urvalet innehåller de centrala avsnitten om fördomar, cirkeln och horisonterna. Hela verket är på sexhundra sidor.
- Från text till handlingPaul Ricœur · 1986
Essäer om vad en text är, om förklaring och förståelse och om handling som text. Klarare än Gadamer och mer inriktad på metod.
- Hermeneutik och kritikFriedrich Schleiermacher · utgiven 1838
Föreläsningsanteckningar. Visar hur den allmänna hermeneutiken började, med grammatisk och psykologisk tolkning.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påFenomenologi
Gadamer var Heideggers elev och bygger på hans tanke att förståelse är ett grunddrag i människans tillvaro.