Register
Skolor och riktningar
Kartans 52 skolor i den ordning de tar form. Varje epok har en fråga som de flesta av dess tänkare brottades med.
Antiken
Vad finns?
- FörsokratikerDe första filosoferna sökte naturens urämne och ordning utan att ta hjälp av myterna. Herakleitos såg allt som ständig förändring, Parmenides såg förändring som en illusion, och Demokritos tänkte sig världen byggd av atomer.
- KonfucianismMoral växer ur relationer, ritualer och livslång självodling. Den ädla människan och den goda härskaren skapar ett harmoniskt samhälle genom sitt exempel snarare än genom tvång.
- BuddhismLidandet kommer ur begär och ur tron på ett fast, bestående jag, och det kan upphöra genom insikt och den åttafaldiga vägen. Nagarjuna lärde att allt saknar egen, inneboende natur.
- SofisterKringresande lärare som tog betalt för att lära ut retorik och konsten att övertyga. De var ofta relativister: människan är alla tings mått, som Protagoras sa.
- CynismFörkasta samhällets konventioner, ägodelar och status och lev enkelt i enlighet med naturen. Cynikerna provocerade med sitt levnadssätt och blev förebilder för stoikerna.
- PlatonismDen sanna verkligheten är en värld av eviga, oföränderliga idéer, och sinnevärlden är bara skuggor av den. Kunskap nås genom förnuftet, inte genom sinnena.
- DaoismFölj dao, vägen, genom spontanitet, enkelhet och icke-tvingande handling (wu wei). En motpol till konfucianismens regler och ritualer.
- AristotelismVerkligheten finns i de konkreta tingen, och allt har ett inneboende syfte (telos). Aristoteles grundade logiken som disciplin och lade grunden för biologi, politik och dygdetik.
- SkepticismSäker kunskap går inte att nå, så den vise avstår från omdömen och finner sinnesro i det. De skeptiska argumenten förföljde filosofin ända fram till Descartes.
- EpikureismLivets mål är lugn njutning och frihet från smärta och rädsla. Världen består av atomer, så döden är inget att frukta.
- StoicismLev i enlighet med förnuftet och naturen. Skilj mellan det du kan påverka och det du inte kan, och möt resten med lugn.
- NyayaDen indiska filosofins skola för logik och kunskapsteori. Nyaya räknar med fyra källor till kunskap: varseblivning, slutledning, jämförelse och pålitligt vittnesbörd.
- NyplatonismAllt utgår i nivåer från en ursprunglig enhet, det Ena, via ande och själ ned till materien. Gav kristen och islamisk teologi mycket av dess metafysik.
Medeltiden
Hur går tro och förnuft ihop?
- SamkhyaEn dualistisk lära med två eviga principer: det rena medvetandet (purusha) och urnaturen (prakriti), som all materia och även tankelivet utvecklas ur. Befrielse är att inse skillnaden mellan dem.
- Kristen platonismPlatons idévärld omtolkas som Guds tankar, och sanningen nås genom inre upplysning från Gud. Präglade västerländsk teologi i nästan tusen år.
- Zen (chan)Ett möte mellan buddhism och daoism i Kina: upplysning nås genom direkt insikt och meditation snarare än genom skrifter och resonemang. Spreds till Japan som zen.
- VedantaDet individuella jaget (atman) är ytterst ett med världsgrunden (brahman), och mångfalden är ett slags slöja. Den mest inflytelserika skolan i hinduisk filosofi.
- Islamisk och judisk filosofiBevarade, översatte och utvecklade Aristoteles när han var bortglömd i väst, och brottades med hur förnuft och uppenbarelse hänger ihop. Härifrån nådde Aristoteles tillbaka till Europa.
- NykonfucianismKonfucianismen förnyad med en metafysik som delvis svarade på buddhismen: världen består av princip (li) och livskraft (qi). Blev statsideologi i Kina, Korea och Japan.
- SkolastikSystematiskt förnuftsarbete inom den kristna tron, med Aristoteles som verktyg. Tro och förnuft kan inte motsäga varandra, eftersom båda kommer från Gud.
- NominalismAllmänbegrepp som ”människa” eller ”rött” är bara namn; det som finns är enskilda ting. Ockhams rakkniv: anta inte fler saker än du behöver.
Tidigmodern tid
Vad kan vi veta?
- RenässanshumanismTillbaka till antikens texter, lästa på originalspråken. Humanisterna satte människans värdighet, språk och bildning i centrum i stället för skolastikens logik och teologi.
- RationalismSäker kunskap kommer från förnuftet, och vissa idéer är medfödda. Descartes byggde allt vetande på en enda visshet: jag tänker, alltså finns jag.
- KontraktsteoriStatens makt vilar på ett tänkt fördrag mellan fria individer som lämnar naturtillståndet. Grunden för moderna idéer om rättigheter och folksuveränitet.
- EmpirismAll kunskap kommer från sinneserfarenheten, och sinnet föds som ett oskrivet blad. Hume drev tanken så långt att han ifrågasatte både orsakssamband och induktion.
- UpplysningenFörnuft och erfarenhet ska pröva allt: religion, tradition och makt. Upplysningens tänkare trodde på framsteg genom kunskap, tolerans och fri debatt.
- Kants transcendentalfilosofiSyntesen av rationalism och empirism: erfarenheten ger innehållet, men förnuftet ger formen, som tid, rum och kausalitet. Vi känner tingen som de framträder för oss, aldrig som de är i sig.
- UtilitarismDen rätta handlingen är den som ger mest lycka och minst lidande för flest. Mill skilde dessutom mellan högre och lägre njutningar.
- KonservatismSamhället är ett arv som har vuxit fram under generationer och som ingen kan rita om från grunden. Förändringar bör ske varsamt och bygga på beprövade institutioner.
1800-talet
Vart är historien på väg?
- Tysk idealismVerkligheten är i grunden ande eller förnuft, som utvecklas genom historien när motsättningar upphävs i högre helheter. Hegels system blev 1800-talets stora referenspunkt.
- Pessimism och viljefilosofiBakom föreställningarnas värld finns en blind, omättlig vilja som skapar lidande. Lindring finns i konsten, medlidandet och att släcka viljan, med tydlig inspiration från indisk filosofi.
- PositivismBara vetenskapligt prövbar kunskap räknas. Comte såg mänskligheten röra sig från ett teologiskt via ett metafysiskt till ett vetenskapligt stadium, och myntade ordet sociologi.
- Existensfilosofins förelöpareRevolt mot Hegels stora system i den enskilda människans namn. Kierkegaard betonade valet, ångesten och trons språng; Nietzsche förkunnade Guds död och krävde en omvärdering av alla värden.
- MarxismHegels dialektik vänd till materialism: ekonomin och klasskampen driver historien, inte idéerna. Filosofin ska inte bara tolka världen utan förändra den.
- PragmatismEn idés mening och sanning ligger i dess praktiska följder: sant är det som håller när det prövas i erfarenheten. En amerikansk tradition som förenade empirism och evolutionstänkande.
- Logisk analysFilosofiska problem ska lösas genom att analysera språkets logiska form med den nya formella logiken. Startskottet för den analytiska filosofin.
1900-talet
Vad betyder det vi säger?
- FenomenologiBeskriv erfarenheten precis som den visar sig för medvetandet, innan teorierna lagts ovanpå. Heidegger vände blicken mot människans vara-i-världen.
- UppsalaskolanSvensk släkting till den logiska positivismen. Hägerström hävdade att värdeomdömen saknar sanningsvärde och bara uttrycker känslor, en tanke som präglade svensk rättsfilosofi och debatt länge.
- StrukturalismMening uppstår inte i enskilda tecken utan ur underliggande system av skillnader, i språk, myter och släktskap. Strukturen går före subjektet.
- Logisk positivismEtt påstående är meningsfullt bara om det kan prövas empiriskt eller är logiskt sant. Metafysik, etik och teologi blir därmed strikt talat meningslösa.
- Kritisk teoriFrankfurtskolan förenade Marx, Hegel och Freud i en kritik av kulturindustrin, det instrumentella förnuftet och dolda maktförhållanden. Habermas sökte senare grunden för rättvisa i det fria samtalet.
- KyotoskolanJapansk filosofi som förenade zenbuddhismens tankar om tomhet och intet med Hegel, Husserl och Heidegger. Ett tidigt försök till verklig dialog mellan öst och väst.
- VetenskapsfilosofiHur fungerar och utvecklas vetenskapen? Popper menade att teorier ska kunna falsifieras, Kuhn att vetenskapen rör sig genom paradigmskiften, och Quine att ingen sats är helt immun mot revidering.
- ExistentialismExistensen föregår essensen: människan har ingen given natur utan måste själv skapa mening, i frihet och med fullt ansvar. Camus brottades med livets absurditet.
- VardagsspråksfilosofiEtt ords betydelse är dess användning, och filosofiska problem uppstår när språket lyfts ur sitt vardagliga sammanhang. Filosofi som terapi snarare än teori.
- Modern afrikansk filosofiVad är afrikansk filosofi, och på vilka villkor bedrivs den efter kolonialismen? 1900-talets afrikanska filosofer har prövat frågan i en debatt mellan dem som söker filosofin i folkens traditioner och dem som kräver enskilda tänkares kritiska arbete.
- Dygdetikens återkomstEtiken bör fråga vilken människa man ska vara, inte bara vilken handling som är rätt. Med stöd i Aristoteles sattes karaktär, dygder och det goda livet åter i centrum.
- HermeneutikLäran om tolkning: all förståelse sker utifrån förförståelse och tradition, i en rörelse mellan delar och helhet. Att förstå är att låta två horisonter smälta samman.
- PoststrukturalismStrukturerna är inte stabila: betydelser glider, och det som räknas som sanning är sammanflätat med makt. Dekonstruktionen visar hur texter undergräver sina egna motsatspar.
- Analytisk metafysik och medvetandefilosofiMetafysiken återvänder i logisk dräkt: möjliga världar, identitet och medvetandets svåra problem. Ett av de mest livaktiga fälten i dagens akademiska filosofi.
- Rättviseteori efter RawlsVad är ett rättvist samhälle? Rawls svarade med ett tankeexperiment: de principer vi skulle välja om vi inte visste vilken plats vi själva får. Svaret startade en debatt som fortfarande pågår.
- Latinamerikansk befrielsefilosofiEn filosofi som utgår från de förtrycktas erfarenhet i Latinamerika. Den kritiserar den europeiska filosofins anspråk på att tala för alla och gör befrielsen från beroende och fattigdom till filosofins uppgift.