Filosofikartan
Översikt

Huvudlinje 08 av 10

Den analytiska linjen

Frege, Russell → Wienkretsen → Popper, Quine → i dag

Logikens revolution kring 1900 leder till den logiska positivismen, dess kritiker och dagens analytiska filosofi. Den senare Wittgenstein vänder sig mot sitt eget tidiga arbete.

  1. Steg 1 av 7 · ca 1880–1920

    Logisk analys

    Omkring 1900 får filosofin ett nytt verktyg: den moderna logiken. Frege, Russell och den unge Wittgenstein använder den för att visa språkets egentliga form.

    Analytisk filosofi

  2. Steg 2 av 7 · 1830-talet–

    Positivism

    En äldre tradition möter den nya logiken. Comtes positivism hade redan på 1800-talet förklarat att bara vetenskapen ger kunskap.

    1800-talet

  3. Steg 3 av 7 · 1920–1950-talet

    Logisk positivism

    I Wien förenas de två. Det som varken går att pröva i erfarenheten eller bevisa logiskt är inte falskt, säger Wienkretsen. Det är meningslöst.

    Analytisk filosofi

  4. Steg 4 av 7 · 1930-talet–

    Vetenskapsfilosofi

    Kritiken kommer inifrån. Popper visar att vetenskapen inte verifierar utan falsifierar. Quine visar att enskilda satser inte kan prövas var för sig.

    Analytisk filosofi

  5. Steg 5 av 7 · 1870-talet–

    Pragmatism

    Quine tar hjälp av en amerikansk tradition. För pragmatisterna var teorier redskap som bedöms efter hur de fungerar, och det synsättet präglar nu den analytiska filosofin.

    1800-talet

  6. Steg 6 av 7 · 1940–1960-talet

    Vardagsspråksfilosofi

    Under tiden har Wittgenstein gjort upp med sin ungdomsfilosofi. Språket har ingen dold logisk form. Betydelsen ligger i hur orden används.

    Analytisk filosofi

  7. Steg 7 av 7 · 1970-talet–

    Analytisk metafysik och medvetandefilosofi

    Från 1970-talet återvänder de frågor som positivisterna förbjöd: vad som är nödvändigt, vad som är möjligt och vad medvetandet är. Nu behandlas de med logikens precision.

    Analytisk filosofi